Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Reglerarnas marknad

Tanken var att ingen skulle kunna tjäna pengar på sin bostad.

Publicerad: 18 Januari 2018, 05:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Länge kritiserade jag bostadspolitiken för att den var så kortsiktig. Skatte- och låneregler ändrades i så snabb takt att de som köpt en bostad omöjligen kunde planera sin ekonomi. De kunde inte gardera sig för de vilda skämten från departementen – skämten som tyvärr var menade som allvar.

På 1980-talet tog teknologen Ants Nuder över som bostadspolitikens chefsingenjör. Hans huvudtanke var att ingen skulle kunna tjäna pengar på sin bostad. Skillnaden mellan nominella och fasta priser var för honom totalt okänd.

De boendes vilja spelade ingen roll

Jag mötte honom i ett par debatter, och kritiserade politikens brist på de stabila regler som långsiktiga bostadsinvesteringar kräver. I ett privat samtal efteråt förklarade Nuder att jag inte förstått hur politikerna resonerade. Bristen på stabila regler var politikens grundtanke: Just genom ständiga förändringar skulle regeringen kunna förändra ekonomin för varje bostad i hela landet, månad för månad, så att resultatet stämde med partistyrelsens önskemål. Vad de boende själva ville spelade ingen roll.

Jag hade studerat och analyserat bostadspolitik grundligt. Men detta samtal var extra lärorikt.

Regleringar sänkte värdet

Ekonomihistorikern Jan Jörnmark har i några artiklar i Dagens Industri detaljerat kunskapen om mekanismerna bakom Stockholms förändring. Hyresregleringen och prisregleringen på bostadsrätter (till 1969) sänkte värdet på bostadsfastigheter i innerstaden och ledde till kontorisering och utflyttning.

Avregleringen av priserna på bostadsrätter, och omvandlingen, ledde till lyft för innerstaden som bostadsmarknad. Äntligen kunde bostäderna konkurrera med kontoren.

Kommer höja kostnaderna

Men politikerna har sett prisökningarna som ett problem. Så nu kommer nya regleringar: skuldtak, amorteringskrav, kanske stopp för ränteavdrag. Men detta kommer i praktiken att höja kostnaderna för nybyggen, och därmed pressa ned bostadsbyggandet.

Problemet är att politikerna inte förstått att prisbildningen är ekonomins viktigaste informationssystem. När staten fifflar med priserna via regleringar ger den alla felaktig information om kostnader och efterfrågan, vilket leder till att alla fattar samhällsekonomiskt felaktiga beslut. Ska detta vara så svårt att förstå? När kan vi äntligen få en fri och fungerande bostadsmarknad – om någonsin?

Nils-Eric Sandberg

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.