Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Relativitetsteorin har sina fördelar"

"The botten is nådd", skriver Fredrik Friblick.

Publicerad: 19 Februari 2015, 08:57

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Jag är uppriktigt förvånad. Höga chefer i näringslivet har i årets inledning en efter en sparkats efter att de grovt missbrukat ägarnas förtroende. En rad pajasar som inte varit uppgiften vuxen att sätta bolagets bästa före sina egna lumpna egenintressen. De har sprattlat i det längsta, men sedan har de till svarta rubriker fått lämna manegen med svansen mellan benen. Skenheligheten har varit monumental. Glappet mellan medarbetare och chefer är avgrundsdjupt. Företag som SCA har internt silat mygg och svalt kameler, då de tråkat ut medarbetarna med etikutbildningar och code of conducts fyllda av snömos. Allt medan deras högsta chefer med sina nära och kära har åkt världen runt i bolagets lyxjetplan till sportevents som de prickat in mellan representationsjakterna.

The botten is nådd.

Och är det inte en märklig slump, att alla som lämpar sig som direktörer också – som en naturlag – är så superintresserade av jakt, dyra bilar och golf. Är det inte ett märkligt sammanträffande? Någon direktör hade kunnat vara intresserad av trädgårdsodling, av filosofi – eller kanske av frimärkssamling. Men så är det inte. Det råkar vara jakt, dyra bilar och golf.

Nå, att det i snäva kretsar, där alla tänker lika, utvecklas en enastående dubbelmoral är väl inget nytt? Varför förvånad? Jo, det som förvånar denna gång är att det inte är vi i samhällsbyggandet som lyfts fram som allt myglandes moder.

Vi har ju vant oss vid att det är byggbranschen som så ofta pekas ut som samhällets skuggsida; ruffel och båg där oegentlig­heterna är mer regel än undantag. Det fina med alla dessa fullständigt sanslösa avslöjanden den senaste tiden är ju att vi i samhällsbyggandet plötsligt framstår som skötsamma i en jämförelse.

Ska vi nu efter årets inledning raskt återta vår traditionella position som näringslivets fula ankunge?

Eller ska vi ta den senaste tiden som en försiktig indikation på att kanske, kanske så har vi nu faktiskt tillsammans börjat positionera oss som en anständig del av näringslivet. Åtminstone relativt sett.

Fredrik Friblick

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.