Så bor den hållbara människan

Allt fler vill bo hållbart. En undersökning från marknadsanalysföretaget Prognoscentret uppger att 80 procent tycker det är viktigt att bostaden är klimatsmart vid flytt till nyproduktion. Och visst möter bostadsutvecklarna upp med visionära pilotprojekt. Problemet är bara att den stora omställningen till ekologiskt hållbart byggande inte skett i någon bred omfattning av nyproduktionen än så länge. Alla är heller inte överens om vad som faktiskt är en ekologiskt hållbar bostad. 

”Talande kylskåp är passé”

Så vad kan vi förvänta oss av framtidens bostad? Det finns naturligtvis en väldig massa svar på den frågan men ett par slutsatser går att dra kring vad vi sannolikt kommer att möta i våra hem.

Tiden då talande kylskåp ansågs vara framtidens hetaste teknologi i hemmet är förbi. I alla fall inte enligt Anna Hamnö Wickman, hållbarhetschef hos bostadsutvecklaren Bonava, som i senaste avsnittet av Snåret punkterar drömmen om högteknologiska hem. Våra apparater kommer visserligen att kommunicera i högre grad än tidigare och nog är den hållbara bostaden smart, men det är inte något som nödvändigtvis kommer att synas. Åtminstone inte vid en första anblick. 

Gissningsvis kretsar de stora förändringarna snarare kring så visuellt odramatiska saker som jämnare luftflöden och effektivare energianvändning. Inte desto mindre gynnar detta såväl boendeekonomi som resursanvändande.

Gissningsvis kretsar de stora förändringarna snarare kring så visuellt odramatiska saker som jämnare luftflöden och effektivare energianvändning. Inte desto mindre gynnar detta såväl boendeekonomi som resursanvändande. 

Förändrade affärsmodeller

Per Olsson, hållbarhetschef på Link arkitektur, spår i avsnittet att affärsmodellerna för tekniken i hemmen förhoppningsvis förändras. Från slit och släng till reparation. Han talar om produkterna som tjänster. I stället för att köpa nytt när diskmaskinen eller ugnen går sönder står leverantören för servicen. Fabrikanterna får därmed incitament att redan från början bygga maskiner som lever längre. En hållbarhetsvinst, med andra ord.

Livsstilsmässigt kan vi också vänta oss en ny typ av utformning i hemmen. Vi får delningsekonomier i stället för slöseriet där var och en äger varenda kvadratmeter som ska skötas och värmas upp.

Livsstilsmässigt kan vi också vänta oss en ny typ av utformning i hemmen. Vi får delningsekonomier i stället för slöseriet där var och en äger varenda kvadratmeter som ska skötas och värmas upp. Fler ytor hyrs eller ägs gemensamt.  

Förhoppningsvis har vi tillgång till minst lika många funktioner som förr men måste inte stå som ägare till varenda pryl. Affärsmodeller liknande bilpooler kan appliceras på allt fler områden. 

Affärsmodeller liknande bilpooler kan appliceras på allt fler områden.

Kanske kommer inte alla att vilja dela kök eller vardagsrum med grannarna men intresset ökar bland yngre. Inte minst av kostnadsskäl. Troligen kan vi därför vänta oss fler gemensamma och bokningsbara terrasser, lokaler, kontor och andra funktioner framöver.

Ny grön våg

En del förutspår också en kraftig grön våg. När tekniken tillåter distansarbete kan fler följa drömmen om en livsstil i samma självförsörjande anda som hos Mandelmanns och andra tv-bönder. Detta innebär dock inte ökad hållbarhet per automatik. 

Livet på landet är sällan mer resursbesparande än det i stan – kollektivtrafiken är glesare och bostadsytorna som ska värmas upp är större. Staden förblir därför en attraktiv boplats ett tag till. I alla fall om ekologisk hållbarhet står i fokus. 

Däremot kanske det inte skadar om städerna började tänka lite som makarna Mandelmann för att locka folk och sticka ut i hållbarhetsarbetet. Intresset för gröna värden ökar, och vinsterna är både sociala och ekologiska.

Viktor Ginner