Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Så har staten svikit bostadsrättsköparna

Den som köper en bostadsrätt måste få starkare ställning.

Publicerad: 21 Februari 2020, 12:39

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Kenneth Carlgren, juridisk expert och utvecklingsansvarig för AMA AF på Svensk Byggtjänst och Johannes Österström, Riksrevisionens projektledare medverkar i avsnitt 60 av Snåret.

Foto: Linn Blomqvist


Byggbranschen beskrivs emellanåt som en enda härva av strikta krav, tvång och regler. Men det finns undantag. Ett område där spelrummet varit ovanligt fritt utgörs av konsumentskyddet för köpare av nybyggda bostadsrätter.
De misslyckade affärerna har fått stor uppmärksamhet. Vi har alla hört och läst om förtvivlade köpare som försöker få ersättning eller ta sig ur ett förhandsavtal efter att ett bygge försenats.
Oavsett bakgrund är nog de flesta överens om att tvisterna skapar dålig publicitet för branschen i allmänhet och bostadsutvecklarna i synnerhet. Följden blir sannolikt att många spekulanter avskräcks från att ingå förhandsavtal.
Det tas initiativ för att komma till rätta med problemen. Ett sådant exempel är “Trygg Bostadsrättsförening” som är ett samarbete mellan flera bostadsutvecklare som försöker stärka förtroendet i förhållande till konsumenterna. Branschen kan däremot inte ensamt lösa allt – så länge regelverken är luddiga kommer konflikterna fortsätta att dugga tätt.

Statens ansvar
För tre år sedan genomfördes den statliga utredningen “Stärkt konsumentskydd på bostadsmarknaden” som pekade på stora brister i skyddet. Men den lagändring som skulle träda i kraft 2019 klubbades aldrig igenom.
Nu skrivs ett nytt kapitel. Den 20 februari i år publicerade nämligen Riksrevisionen en granskning av den ojämna maktbalansen mellan säljare och köpare. I rapporten framträder en ganska tydlig bov i dramat. Utredningen konstaterar att staten gjort alldeles för lite för att stärka köparnas ställning vid nyproduktion av bostäder.
Att tolka utvecklingen som ett svek ligger nära till hands. Den som ger sig in i ett förhandsavtal har små rättigheter vid förseningar eller andra brister. Något stöd vid tvister finns i praktiken inte. Det går heller inte att rikta direkta krav mot bostadsutvecklaren samtidigt som viktiga beslut om bostaden och föreningen ligger bortom köparens insyn.
Ett skärpt konsumentskydd riskerar att skapa krympta marginaler för bostadsutvecklarna. Och i värsta fall minskad nyproduktion. Men förhoppningsvis kan en ökad trygghet för köparna leda till färre gråzoner i avtalen och därmed fler potentiella konsumenter som vågar köpa nybyggda bostadsrätter. Nu är det upp till den politiska makten att avgöra hur skyddet ska se ut framöver.

Lyssna på Snåret här

Här kan du lyssna på Snåret, avsnitt 60.

Fortsätt gärna diskussionen här nedanför, på Facebook och på Twitter @Snaaret eller Instagram @snaaret.

Viktor Ginner, programledare för Svensk Byggtjänsts poddcast Snåret.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.