Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Skatternas lovsångare"

Nils-Eric Sandberg tar grepp om bostäder och skatter.

Publicerad: 1 September 2016, 09:59

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

bostadsutveckling

Länge önskade jag få möta en bostadsminister i en debatt. Till slut blev jag bönhörd. Jag fick delta i en debatt med bland annat Hans Gustafsson, då bostadsminister. Jag pekade på en rad brister i logik i bostadspolitiken. Hans Gustafsson sa vänligt, såsom för att upplysa mig:

”Det är inte bara logik som styr det politiska handlandet, utan även andra faktorer tillkommer.”

Det var givetvis helt korrekt. För mig var det inte nytt.

Experiment för ekonomin

Riksbanken har sänkt räntan till minus. För ekonomin och särskilt banksektorn är detta ett unikt experiment. De bankchefer jag talat med säger att de inte vet hur de ska hantera situationen. Men syftet är att marknaden ska låna mer. När personer lånar mer för att skaffa bostad blir riksbankschefen bekymrad, och försöker stoppa dem – trots att bankkunderna bara gör vad han uppmuntrat dem till.

Vi har fått lånetak, amorteringskrav, snart skuldkvottak, och riksbankschefen rekommenderar sänkta ränteavdrag.  Kombinationen av allt kommer att fördyra boendet och därmed minska bostadsbyggandet än mer.

Måttet som SCB försummat

I en uppsats i Murmestare Embetets senaste årsbok har jag räknat fram bostadsbyggandet som andel av befolkningen – det relevanta måttet som Boverket och SCB försummat. Det sista året utan hyresreglering, 1939, byggde vi 59 000 bostäder. Med mitt mått, det vill säga relativt byggtal, bygger vi nu 42 procent av vad vi gjorde 1939. Det året hade vi ingen bostadsminister.

En titt i historien visar att skatteomläggningen 1991 innebar en skattechock för byggande och boende. Det blev full moms på byggande, höjd fastighetsskatt, skatteeffekten av ränteavdragen sänktes med 36 procent, energiskatten – som i huvudsak är en skatt på boende – höjdes våldsamt. Och bostadsbyggandet föll snabbt med 82 procent, mätt i antalet bostäder. Byggbranschen har ännu inte hämtat sig från den chocken.

Myt att skatten avskaffats

En besynnerlig myt säger att fastighetsskatten avskaffats. Den återkommer i den artikel som socialdemokratiska ekonomklubben skrev i DN 12/8. Men det är fel. Fastighetsskatten är inte avskaffad, den har bara fått en övre gräns. Fastighetsskatten på bostäder drar nu in 17 miljarder kronor, bara 1 miljard mindre än 2005.

Kjell-Olof Feldt och Michael Sohlman argumenterar (SvD 3/8) för att fastighetsskatten ska höjas. Men fastighetsskatt på bostäder är ingen skatt på kapital, utan en extra skatt på inkomst. Den fördyrar boendet, och pressar ned efterfrågan på bostäder. Är detta så svårt att förstå för skolade ekonomer?

Nils-Eric Sandberg

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

bostadsutveckling

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.