Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Snåret: ”Så blir vi energisnåla på riktigt”

Kan byggbranschen ytterligare säkra bidraget till det nationella målet om reducerad energianvändning i Sverige med 50 procent 2030 jämfört med 2005? Viktor Ginner, programledare för Snåret, Svensk Byggtjänsts podcast, skriver om vad som krävs för att nå målen och om skärpningarna i Boverkets byggregler (BBR).

Publicerad: 7 Oktober 2020, 12:35

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Programledare Viktor Ginner gästas av Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen och Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg på Stockholms stad, i senaste avsnittet av Snåret.

Foto: Linn Blomqvist


Ämnen i artikeln:

energianvändningenergieffektiviseringSnåretBBR

Jag bodde i villa tidigare. Vid något piggt tillfälle väcktes idén om att se över energiförbrukningen, kanske installera solceller eller bara göra lite enklare åtgärder som att byta ut en och annan tätningslist vid fönster och dörrar. Mest av nyfikenhet räknade jag så smått på ett antal alternativ. Men hur jag än gjorde blev det olika siffror vid varenda dubbelkoll, och det enda som gick att säga säkert var att just energikalkyler inte är min starka sida. Något år senare flyttade jag därifrån. 

Hursomhelst kom jag att tänka på det där sifferäventyret när vi senast spelade in Svensk Byggtjänsts podcast Snåret (lyssna på avsnittet här). I programmet pratar vi bland annat om stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Där har energiberäkningarna varit på en lite högre nivå än för mitt gamla egnahemshus, men tyvärr med ett resultat som inte levt upp till förväntningarna. Jag ska återkomma till det. 

Energihushållning centralt i regeländringar

Utgångspunkt för det här avsnittet av Snåret var nämligen de ändringar som gjorts i energikapitlet i Boverkets byggregler (BBR). Förändringarna är de sista i införandet av EU:s energiprestandadirektiv.

Läs även: På spår mot klimatneutrala storstäder

Bland de större nyheterna finns energiprimärtalen där kravnivåerna skärpts för flerbostadshus och lokaler. Samtidigt har energitillägget för lokaler med ett högre behov av uteluftsflöde skärpts med drygt 40 procent. Dessutom har man genom så kallade viktningsfaktorer löst problemet med att vissa energislag tidigare premierades. Fjärrvärmda hus har fått något sänkta krav. 

Det återstår dock en hel del åtgärder och än så länge är det svårt att lita på att ett nyproducerat hus faktiskt uppnår den prestanda som beställarna haft som krav. Ambitionerna är ofta höga vid projekteringen – men nästan lika ofta blir utfallet något annat.

En brännande punkt är hur vi ligger till mot de nationella målen om att halvera den svenska energianvändningen till 2030 jämfört med 2005. Ska man tro panelen i Snåret är utsikterna relativt goda. Det återstår dock en hel del åtgärder och än så länge är det svårt att lita på att ett nyproducerat hus faktiskt uppnår den prestanda som beställarna haft som krav. Ambitionerna är ofta höga vid projekteringen – men nästan lika ofta blir utfallet något annat. 

Krav som inte uppnåtts

En som kan vittna om detta är Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg på Stockholms stad. I Snåret berättar hon bland annat om sina erfarenheter från Norra Djurgårdsstaden där energikraven bedömdes som tuffa men fullt realistiska. Tyvärr gick det inte som planerat. Uppföljningen har visat att det fanns problem redan i de ursprungliga beräkningarna som därmed inte motsvarade kravställningen. Slutresultatet har blivit därefter.

Läs även: Nedräkning mot krav på klimatdeklaration

Just nu utreder beställarna varför fastigheterna i Norra Djurgårdsstaden inte blev så energieffektiva som det var tänkt, och förhoppningen är att slippa göra liknande efterforskningar i framtiden. För detta finns ett antal åtgärder. Exempelvis skulle beställare kunna kräva regelbundna verifikat från utförarna genom hela processen. Om man förväntar sig korrekta värden i driftskedet kan man som uppdragsgivare tyvärr inte bara sätta sin tilltro till en tydlig kravställning. Det uppstår många förändringar längs vägen i ett byggprojekt och det är långt ifrån säkert att alla inblandade har full koll på hur man ska räkna och vilka värden som ska redovisas. 

Ansvar från projektering till drift

Ytterligare en åtgärd skulle kunna vara att tillsätta en roll där en och samma person ansvarar för att siffrorna från projekteringen inte ändras på vägen. Detta kan säkra utfallet och dessutom vara till god hjälp när driftorganisationen senare ska lära känna byggnaden. 

Om någon undrar så bor jag numera i en nyproducerad lägenhet med helt andra energiegenskaper än den där enplansvillan som jag lämnade för ett par år sedan. Min nuvarande bostad är så tät att varken mobilsignaler eller värme har en chans att sig ut.

Text: Viktor Ginner

BBR-ändringarna i korthet

Skärpta kravnivåer på primärenergital i flerbostadshus och lokaler.

Energitillägget för byggnader med högre behov av uteluftsflöde än 0,35 l/s m2 golvarea skärps med drygt 40 procent.

Införande av viktningsfaktorer istället för primärfaktorer. 

Viktningsfaktorerna ska ge ett kostnadsoptimalt angreppssätt på kravställandet som tar hänsyn till teknikneutralitet och till andel förnybar energi i energibäraren.

U-medelvärdet för småhus och lokaler har skärpts, alltså klimatskärmen som utgörs av de väggar, golv, tak, fönster, dörrar med mera som gränsar till mark, uteluft eller ouppvärmda utrymmen.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.