Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag09.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Sunt förnuft behövs i skolpolitiken"

Pernilla Ström tar friskoleentreprenörerna i försvar.

Publicerad: 19 September 2016, 08:14


För ganska många år sedan satt jag i styrelsen för ett friskolebolag. Verksamheten var lönsam, vinsten god. Vi var alltså ett av dessa numera så förkättrade bolag som gjorde vinst i välfärden.

En del insåg redan då att skattefinansieringen genom skolpengen kunde sticka folk i ögonen. Som homo politicus tyckte jag att det mest problematiska var något annat. Den ersättning vi fick i skolpeng var ju lägre än den kostnad som de kommunala skolorna hade. Den vinst vi gjorde i vår verksamhet blev därmed samtidigt ett mått på den ekonomiska vanskötsel som pågick och hade pågått i vanliga, kommunalt drivna skolor.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Rovdrift på elever?

För vad var det vi gjorde i friskolebolaget? Bedrev vi rovdrift på lärare och elever? Stängde vi in jätteklasser i fönsterlösa källare? Tvingade vi eleverna att använda läroböcker där Muren ännu inte fallit? Måste de ha gymnastik i parken?

Ingalunda. Våra klasser var inte större än vid en vanlig gymnasieskola. Lärarna trivdes. Eleverna trivdes – långt fler ville börja än vad vi hade plats för. Lokalerna var ljusa. Visserligen prackade vi på eleverna en extra börda att släpa på varje morgon och eftermiddag – nämligen en gratis laptop. (Detta var långt före paddornas och de smarta telefonernas tid.) Men eleverna verkade uppskatta gåvan. Vad vi inte hade, däremot, var en egen matbespisning. I stället fick eleverna ett häfte måltidskuponger att nyttja på stadens lunchställen. Ingen klagade över det alternativet.

Plockade lågt hängande frukter

Vi gjorde ytterst enkla saker. Vi såg till att lokalerna var fullbelagda och inte stod tomma. Vi såg till att lärarna fick göra vad de var ämnade att göra, nämligen undervisa. Vi minimerade antalet håltimmar. Vi såg till att dagen utnyttjades effektivt, att det inte fanns slack i organisationen och att rektorerna höll måttet som arbetsledare. Kort sagt, vi plockade en mängd väldigt lågt hängande frukter genom att tillämpa basala företagsekonomiska principer.  Sunt förnuft räckte långt för att nå lönsamhet.

En viktig effekt av friskolereformen blev att de kommunala skolorna också tvingades skärpa sig. Det har emellertid alltid funnits tusen och en tunna bortförklaringar till varför kommunala skolor drivs mindre effektivt och oftare har kvalitetsproblem än privata friskolor. Det har samtidigt alltid funnits tusen och en konstiga påståenden om varför friskolor mestadels lyckas bättre, i synnerhet de lönsamma.

Är inte rocket science

Men är vinstnivån för hög kommer nya aktörer att lockas in: att driva skola är inte rocket science. Ogillar man riskkapitalbolag på kanalöar är det bättre att ge sig på räntesnurrorna än på friskoleentreprenörerna. Och skulle en friskola strunta i kvalitet och göra vinst på elevernas bekostnad lär de snart förlora både elever och vinster.

Förbudet mot vinster i välfärden liknar förslaget om löntagarfonder. Det är en populistisk lösning på ett konstruerat problem med medel som inte fungerar. Och nu har Ilmar Reepalu lyckats baxa det ända hit.

Pernilla Ström

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.