Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Tid för bostadskommission"

Publicerad: 27 Mars 2019, 09:14

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


2001 gick Sverige in i den värsta ekonomiska kris vi haft sedan 1921. Riksbanken försökte försvara en ohållbar växelkurs med stigande räntor. Inflationstakten föll från cirka 10 till 2,6 procent. Följden blev realräntor på 15–20 procent och rader av konkurser. Vad kunde vi göra för att detta inte skulle upprepas?

Regeringen Bildt tillsatte en kommission, under Assar Lindbecks ledning, med uppgift att analysera processen och föreslå åtgärder. Det blev en av de viktigaste utredningar vi haft under efterkrigstiden. Nu är det tid för en ny kommission, inte av politiker utan av oberoende ekonomer och statsvetare.

Bostadspolitiken har blivit en fullständig paradox. Nästan alla kommuner rapporterar bostadsbrist. Vi har anekdotiska men skrämmande berättelser om hur nyanlända invandrare med stora familjer trängs i små lägenheter, med katastrofala följder för barnens skolgång.

Samtidigt faller bostadspriserna. Byggföretagen rapporterar köpmotstånd och kommande uppsägningar av personal. Vilka är mekanismerna bakom denna paradox? Vi måste få en ordentlig kartläggning av orsakssambanden, och efter denna diagnos få en receptsamling.

Först en analys av beskattningen, det vill säga de faktorer som fördyrat byggande och boende. Skatteomläggningen 1991 ledde till en våldsam ökning av skatter på byggande och boende. Enbart elskatten på bostäder drog in 96 procent av vad den gamla fastighetsskatten gjorde.

Huvudproblemet är vad jag förstår att momsen, en konsumtionsskatt, lades på bostadsinvesteringar. Regeringen – både den nuvarande och de tidigare – tycks sakna all kompetens om bostadspolitik. Finansinspektionen har tagit över bostadspolitiken med skuldtak och amorteringskrav, vilket bromsat efterfrågan.

Riksbanken vill ta bort ränteavdragen; går det igenom fördyras boendet och byggandet faller ytterligare. Kommissionen måste göra en analys av ränteavdragens funktion inom kapitalinkomst- och företagsbeskattningen.

Till detta kommer principiellt enklare frågor som långdragna planeringsprocesser och kommunernas försök att pressa ut höga markpriser.

Men vi måste få en komplett genomlysning av problematiken bakom byggparadoxen. Och det är första steget. Det andra är en regering som har ekonomisk kompetens och politiskt mod att genomföra kommissionens förslag.

Var hittar vi den?

Nils-Eric Sandberg

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.