Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag10.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Tydliga idéer krävs för en lyckad markanvisning"

Emma Jonsteg pratar markanvisningar med inbjudna gäster i sin pod Snåret.

Publicerad: 3 Juni 2015, 08:36


Ämnen i artikeln:

markanvisningarSnåretpodcast

Det rör på sig i de svenska kommunernas mark- och stadsbyggnadspolitik. När jag för åtskilliga år sen började prata om jakten på högsta markpris och producerade kvadratmetrar i förhållande till kvaliteten på den arkitektur och stadsbyggnad man faktiskt lyckades leverera så var mottagligheten för budskapet minst sagt bristande.

I dag är situationen en annan och de kommuner som i dag duckar för frågor om långsiktigt värdeskapande stadskvaliteter kommer snart att få se sig både förlöjligade och frånåkta.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

I veckans avsnitt av Svensk Byggtjänsts podcast Snåret diskuterade jag markpolitik med Martin Arkad, vd på Järntorget, Jan Rydén, curator på Färgfabriken och Ingrid Anderbjörk, avdelningschef på stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala. Och bilden var tydlig. Det händer saker. Positionerna flyttas fram.

Foto: Susanne Kronholm

Det system man på olika håll i dag utmanar bygger i mina ögon på ett bakvänt arbetssätt. Ett där kommunen först säljer marken till högsta möjliga pris för att sedan begära in ett arkitektoniskt förslag när man som byggherre kanske redan dragit på sig svårigheter att få ekonomi i projektet. Det säger sig självt att det uppstår problem. Inte minst om tydliga kvalitetskrav lyser med sin frånvaro.

Markanvisningsprocessen bör rimligtvis istället utgå ifrån en tydlig idé om vad och vilka kvaliteter staden behöver, inte vilket kvadratmeterpris man kan pressa ut. När vi nu ställer om mot ett värdeskapande och hållbart stadsbyggande så måste processen istället ta sin utgångspunkt i en tydlig kravställning från stadsbyggnadskontorens sida. Sedan är det upp till dem att i ett nära samarbete med byggherrar och arkitekter enas om en gemensam målbild för att med den som rättesnöre jobba fram de bästa tänkbara förslagen för platsen och kommunen.

Hur svårt kan det vara undrar man. Faktum är att ett flertal kommuner redan prövar nya tanke- och arbetssätt. Vi ser det i Kiruna, Upplands Väsby, Linköping och Uppsala. Städer där man på olika sätt jobbar med ett tydligt kvalitetsfokus i kommunens markanvisningar och byggprocesser. Resultatet är skiftande men den samstämmiga bilden är att man tycker sig nå längre och inte minst nå dit snabbare. Så förefaller det även för oss utomstående.

Den minsta gemensamma nämnaren för att få fart på förändringsarbetet är som i så många andra sammanhang politiskt mod och dådkraft. Där läggs grunden för att arbetet över huvud taget ska ha några utsikter att lyckas. Och med dessa goda exempel som förebild tror jag att betydligt fler politiker kommer att repa mod.

Till och med Stockholms borgmästare, finansborgarrådet Karin Wanngård, har öppnat upp för att i stadens markanvisningar kunna vikta ner högsta pris och i högre utsträckning låta faktorer som arkitektur, miljöaspekter och lägenhetsstorlek vara styrande. Hur mycket det blir kvar av den vackra ambitionen när den krockar med en politisk vardag där man ska kvitta kortsiktiga försäljningsintäkter mot långsiktigt värdeskapande utan att det återspeglas allt för tydligt på skattsedeln och i väljarnas plånbok, återstår att se.

Lyssna på podcasten

Här kan du lyssna på Snåret, avsnitt 18, "Ny modell för marktilldelning kan ändra maktbalansen i byggprocessen".

Emma Jonsteg

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.