Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Uppdatera våra helgdagar

Att vi gemensamt firar midsommar, nyår och nationaldagen kan ha sina poänger. Men påsken?

Publicerad: 23 November 2017, 05:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Jag har länge varit förbryllad över varför vi så envist har hållit fast vid att alla ska ha samma ”röda helgdagar”. Nuförtiden bor det människor från så många olika kulturer, traditioner och religioner att det ter sig hart när obegripligt varför Sverige – ett av världens mest sekulariserade länder – ska bomma igen på kristna helgdagar. Att vi gemensamt firar midsommar, nyår och nationaldagen kan ha sina poänger. Men påsken? Eller julen? Varför ska en muslim ha ledigt på långfredagen? Varför ska en medlem i judiska församlingen vara hemförlovad på juldagen men tvingas begära ledigt till Yom Kippur? Och med tanke på alla som har ett ytterst distanserat förhållande till religion över huvud taget – varför ska just söndagen ha en sådan särställning i vår veckokalender?  Det var ju länge sedan vi hukade under katekesen och ålades närvaroplikt vid högmässa.

Jag är gammal nog att minnas hur det var när affärerna stängde klockan 18 på vardagskvällarna, 13 på lördagarna och hur det var absolut stendött och igenbommat överallt på söndagarna. Jag minns också den plågsamt utdragna ledan på inför påskhelgen då absolut inga aktiviteter fick föregå.

Men där är vi inte nu. I dag lever vi i det ständigt uppkopplade, aktiva 24/7-samhället. Butiker och gym är öppna dygnet runt, året om. Min internetbank erbjuder oavbruten kundservice. I planeringen av nya stadsdelar och bostadsprojekt är 24-timmarsstaden ett ideal.

Lagstiftningen hänger inte med

Men arbetstidslagstiftningen och avtalen på arbetsmarknaden har inte hängt med.

Länge var jag förbryllad över varför till exempel ridskolor höll stängt på söndagar när många var lediga och inget hellre ville än att komma ut och rida i dagsljus utomhus i stället för i mörka ridhus vardagskvällar. Varför inte låta hästarna ha sin vilodag på måndagar i stället? Sedan såg jag kollektivavtalen. Därefter undrade jag inte längre.

Nu läser jag att Spotify har bestämt sig för att låta personalen själv bestämma över hur de vill förlägga ett antal ”röda dagar”. Tidigare har några andra företag gjort samma sak. Det kan ju tyckas vara en självklarhet i ett alltmer flexibelt arbetsliv. Men facket tvekar. Anledningen är ob-tilläggen: vad ska ske med dem?

Ob står för obekväm arbetstid. Självklart ska den som jobbar skift eller natt ha bättre betalt än den som jobbar dagtid åtta till fem. Men varför ska en student som jobbar extra mellan klockan 13 och 14 en söndag ha dubbelt så hög timlön som den utexaminerade kollegan som jobbar mellan klockan 13 och 14 en fredag – om söndagsjobbet de facto för studenten inte innebär någon som helst uppoffring och är allt annat än obekvämt?

Så låt alla få en pott helgdagar – kanske sex-sju om året – att fördela i samråd med respektive arbetsgivare som de vill. Kanske kan vi därefter till och med börja diskutera helgledigheter: om någon vill vara ledig fredag–lördag eller onsdag–torsdag i stället för lördag–söndag. Hur mycket skulle vi alla faktiskt inte alla kunna vinna på det?

Pernilla Ström

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.