Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Vår eviga hyresreglering

Staten borde ge Hyresgäströrelsens ledning en gratislektion i matematisk logik.

Publicerad: 23 Mars 2017, 09:16

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Trettiotalet var förskräckligt – det fanns så många lediga lägenheter, och vi kunde inte höja hyran!
Så sa en luttrad fastighetsägare vid ett samtal mellan skål och vägg nyligen. Han hade arbetat i ett familjeföretag som placerat vinsterna i hyreshus. Och trettiotalet var inte bra, från fastighetsägarnas perspektiv. Byggandet blomstrande, fler lägenheter blev lediga, på en sådan marknad kunde fastighetsägarna inte höja hyran.
Det låter avlägset. Men så var det förr i världen. Strindberg berättar om hur han ofta flyttade, i Stockholm, mellan olika hyreslägen-heter. Efter sista äktenskapet med Harriet Bosse bytte han till en större lägenhet. Det var inte svårt – det fanns alltid lediga hyres-lägenheter i Stockholm.
Ett genomsnittligt världskrig utlöser alltid hyresreglering, även i de länder som inte med andra medel deltar i kriget. Och den 1 oktober kommer Hyresgäströrelsen att ha ett stort kalas för att fira 75-årsjubiléet av hyresregleringen – den kom ju den 1 oktober 1942.
En genomgång av den bostadspolitiska litteraturen visar att nästan alla ekonomer ser hyresregleringen som en metod att bevara bristen på bostäder. Att det gick bra på trettiotalet – för hyresgästerna – berodde på att den gamla regleringen slopades 1923. Därefter blev det fart på byggandet. Som jag visade i en studie förra året byggde vi 39 000 bostäder 1939–2015 byggde vi 42 procent av detta, med antalet bostäder som andel av befolkningen.
Ekonomiprofessorerna Assar Lindbeck och Roland Andersson har nyligen diskuterat hyresregleringen i Nationalekonomiska föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt. Assar Lindbeck tar upp en tanke från den bok han 1963 skrev med Ragnar Bentzel och Ingemar Ståhl: att lägga en speciell skatt på fastighetsägarna när regleringen slopas. Jag är inte säker på att detta skulle vara helt
rationellt. Regleringen har berövat fastighetsägarna medel att renovera husen: Om de ska klara renovering utan statliga subventioner måste de få behålla någon ökad avkastning av husen.
Hyresregleringen utgår från att en evig bostadsbrist ger fastighetsägarna ett övertag på en oreglerad marknad. Vad regleringens anhängare inte förstår är att regleringen håller nere byggandet av hyresrätter och därmed skapar den bostadsbrist som motiverar hyresregleringen.
Staten borde ge Hyresgäströrelsens ledning en gratislektion i matematisk logik. Jag ställer gärna upp som lärare.

Nils-Eric Sandberg, skribent

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.