Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag11.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Vår svårbegripliga bostadsskatt

Grundproblemet är att Sverige är ett avlångt land.

Publicerad: 27 April 2017, 04:00


Bostadsbeskattning är ett svårt kapitel, kanske det värsta i finansrätten. Detta är en orsak till att de som yttrar sig i ämnet inte kan så mycket. Men det är ingen ursäkt. Åtminstone personer på finansministernivå bör behärska något av problemets grunder.

Ofta hör vi att beskattningen av olika bostäder är orättvis. Politikerna och rader av utredningar har slitit med frågan i decennier, utan att kunna göra någon klargörande analys.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Grundproblemet är att Sverige är ett avlångt land. Politikerna har förgäves försökt ta ett krafttag för att rätta till detta.

Spridningen av befolkningen gör att fastig-hetsvärdena varierat kraftigt över landet. Ett mått på fastighetsvärden kallas Tobins Q, efter den amerikanske ekonomen Tobin.  Begreppet mäter skillnaden mellan nytt och gammalt kapital. Om Tobins Q är 1 kostar en ny bostad lika mycket som en gammal. En analys har visat att i stora delar av Norrlands inland är Tobins Q ca 0,3 – det vill säga om det kostar 1 miljon kronor att bygga en ny villa finns rader av äldre villor i motsvarande kvalitet för 300 000 kronor. Alltså är det inte lönsamt att bygga nytt.

I storstäderna ligger Q-värdena högt över 1. Men att skapa en ”rättvis” fastighetsskatt baserad på dessa skiftande marknadsvärden är omöjligt.

”Vi har ett skattesystem som mycket gynnar egenägt boende.” Så sa Finansinspektionens chefekonom Henrik Braconier i Studio 1 den 6 mars. Utan en siffra som precisering.

Men: Fastighetsskattten på småhus, med en viss övre gräns, bygger på husens förmögenhetsvärden. Fastighetsskatten på hyreshus och bostadsrätter bygger på fastighetsvärden som begränsas av hyresregleringen. Därmed varierar fastighetsskatten. Detta bör Finansinspektionen kunna räkna ut.

Om vi nu ska vara noggranna: De som har en egenägd bostad, med låg belåning, tror sig bo billigt. Det är fel. En stor del av kostnaden för den ägda bostaden ligger i utebliven alternativavkastning på bostadskapitalet. Säg att kapitalet i villan är på 1 miljon kronor. Då ingår i kostnaden en utebliven alternativ avkastning på en miljon.

I samma intervju förklarade Anders Borg – som var en skicklig ekonom men sedan blev finansminister – att det kunde vara en idé att höja fastighetsskatten och i stället sänka skatten på arbete. Trots sitt förflutna borde Anders Borg förstå att de boende betalar fastighetsskatten med sina inkomster av arbete eller pension.

Nils-Eric Sandberg

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.