"Varför är kunskapen om bostadsfinansiering så låg?"

Amorteringskrav, ränteavdrag och reavinstskatt – det är inte lätt att hålla koll på alla finansiella begrepp som rör bostadsfinansieringen. Det visar inte minst SBAB:s nya undersökning som konstaterar att det råder stor begreppsförvirring i bostadsterminologin.

I det senaste avsnittet av Svensk Byggtjänsts podcast Snåret reder programledaren Emma Jonsteg ut snårigheterna kring de finansiella verktygen tillsammans med Folkhems vd Kenneth Wilén, finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund, Swedbanks chefekonom Anna Breman och Evidens vd Ted Lindqvist.

Kenneth Wilén, vd Folkhem, Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister, Anna Breman, chefekonom på Swedbank, Emma Jonsteg, programledare och Ted Lindqvist vd, Evidens. Foto: Susanne Kronholm

Reavinstskatten – även kallad flyttskatt – är en het potatis i bostadsdebatten. Anna Breman menar att det är bakvänt att det idag är billigare att bo kvar i ett för stort hus, än att flytta till en mindre lägenhet. Hon förordar istället en möjlighet att kunna få skjuta upp reavinstskatten till sin sista flytt för att öka incitamenten att byta till ett mindre boende.

Per Bolund pekar däremot på de fördelningspolitiska effekter som reavinstskatten ger och att en sänkt reavinstskatt kraftigt skulle gynna de som tjänat mest på sitt boende.

Amorteringskravet delar panelen. Anna Breman ger tummen upp men Ted Lindqvist är inte positiv. Han anser att det har målats upp ett diffust riskscenario vad gäller svenskarnas belåningsgrad, som inte är rimligt. Amorteringskravet hämmar bostadsmålen och slår hårt mot förstagångsköparna, menar han.

De höga bostadspriserna sägs delvis bero på att Sverige har de högsta byggkostnaderna i EU. Men Kenneth Wilén håller inte med om att det är produktionskostnaderna som driver upp priserna:

”Byggkostnaderna har ökat marginellt jämfört med andra kostnader såsom markpris och planavgifter.”

Han konstaterar också att det är svårt att få lån till bostadsproduktion om du är en mindre byggherre. Och att de kreditgarantier som Boverket kan ge inte är optimalt utformade.

Foto: Naima Callenberg

Investeringsstödet för produktion av små hyresrätter har kritiserats av bland andra Sveriges Byggindustrier och Fastighetsägarna. Per Bolund understryker dock att det är skillnad på detta stöd jämfört med tidigare subventioner eftersom byggherrarna med det nya stödet förbinder sig att producera lägenheter med en lägre hyra. Kenneth Wilén och Ted Lindqvist tror däremot att det skulle vara mycket bättre att stödja konsumenten med bostadsbidrag istället.

Men åter till begreppsförvirringen – 65 procent av de tillfrågade i SBAB:s undersökning har inte en aning om vad ett skuldkvots­tak innebär. Detta trots att Finansinspektionens förslag på ett skuldkvotstak på sex gånger nettoinkomsten skulle riskera att drabba många förstagångsköpare.

Hur kan det komma sig att gemene man har så begränsad kunskap i dessa frågor? Kanske ligger svaret i det faktum att bostadspolitiken är uppdelad på två departement – Finansdepartementet och Näringsdepartementet – och därmed ger intrycket av att bostadsproduktionen och dess regelverk skulle vara skild från de finansiella förutsättningarna på bostadsmarknaden. Eller så är branschen helt enkelt för dålig på att förklara sambanden på ett mer lättförståeligt sätt.

Vi hoppas därför att det senaste Snåret-avsnittet kan räta ut några av frågetecknen och bidra till en högre kunskap om de finansiella reglerna på bostadsmarknaden. Trevlig lyssning!

Erik Kalmaru