Krönika
Varför nya hus blir dyra?
Skatter på investeringar bromsar tillväxten.
Publicerad: 18 augusti 2017, 04:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Bygger vi fortfarande för lite? SCB rapporterade nyligen att nästan 34 000 bostäder påbörjades första halvåret. En rekordsiffra - låt vara betydligt mindre än vad vi byggde under miljonprogrammet 1966-75. Men det absoluta talet är ointressant. Det relevanta talet är bostadsbyggandet relaterat till befolkningen. Med det måttet bygger vi alldeles för lite – en stor del av befolkningen i Mellanöstern och Nordafrika har ju valt att flytta hit.
De flesta kommuner rapporterar bostadsbrist. Ungdomar, studenter och invandrare har låga inkomster och får svårt att betala hyror i nybyggen.
En analys av kostnaderna för bostadsbyggande måste starta i beskattningen. 1991 fick vi en skatteomläggning, som skulle minska den direkta beskattningen – vi skulle alltså slippa de 80-procentiga marginalskatter som gjorde det omöjligt för vanliga människor att med arbete och sparande påverka sin ekonomi.
De direkta skatterna sänktes med 80 miljarder kr, cirka 10 procent av skatteuttaget . Men politikerna trodde inte på det som kallas dynamiska effekter, dvs att lägre skatter skulle utlösa mer arbete och företagande. Så de höjde de indirekta skatterna med 75 miljarder, allt inräknat. Nettosänkningen blev alltså 5 miljarder. Hur mycket var det? Totala skatteintäkterna 1991 var 886,3 miljarder. 5 miljarder är 6,5 promille av den summan.
Momsen höjdes till 25 procent, och breddades. Mest höjdes skatterna på boende och byggande. En utredning jag gjorde visade att statens netto mot bostadssektorn svängde med drygt 50 miljarder kr.
Effekten av ränteavdragen sänktes med 36 procent – vilket innebar en kraftig skattehöjning på belånade bostäder. Miljöpartiet ville stoppa energianvändning och drev igenom en höjning av energiskatterna. Jag fann i min utredning att energiskatterna på bostäderna motsvarade 96 procent av den dåvarande fastighetsskatten.
Men värst var att den breddade momsen på 25 procent också lades på nybyggandet. Momsen konstruerades som en skatt på konsumtion. Men den blev nu en skatt på investeringar. Sådana skatter bromsar tillväxten.
Alla partier vill tydligen behålla byggmomsen. Kanske de tror att de måste få in så mycket skatt från byggmomsen så att de har råd att betala bostadsbidrag och subventioner för att de nya husen blivit så dyra?
Nils-Eric Sandberg
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.