Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag13.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Vårt missförstådda BNP"

Nils-Eric Sandberg: Varför inte behålla BNP och parallellt med detta utveckla andra index?

Publicerad: 5 Juni 2015, 08:33


Ett av den ekonomiska debattens vanligaste och därmed mest missförstådda begrepp är BNP – det vill säga brutto-nationalprodukten. Här några som jag hoppas klargörande rader. BNP-ökningen är det vanliga måttet på ekonomisk tillväxt. De som kritiserar tillväxten hävdar att vi plundrar jorden på resurser – ett klassiskt exempel är Romklubbens rapport från 1970. Den var vetenskapsteoretiskt usel och fick därför stort förtroende i medierna.

Men denna kritik utgår från att BNP är ett mått på volym. Det är fel. BNP mäter inte produktionens volym utan dess värde. När BNP ökar stiger inkomsterna. Dock inte exakt lika mycket som BNP-ökningen, eftersom det ingår en liten dubbelräkning i BNP-måttet. Men det är det måttet vi måste hålla oss till eftersom det används internationellt.  Den engelska motsvarigheten är GDP, Gross Domestic Product. Det engelska begreppet GNP, Gross National Product, är rensat från dubbelräkningen – en matematiskt besvärlig process – men används sällan.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

BNP-kritikerna missar att 73 procent av dagens BNP består av tjänster.

BNP-statistiken är alltså en resultaträkning för hela ekonomin; den visar hur värdet av produktionen varierar. Ett volymmått skulle kräva en balansräkning, alltså ett mått på den totala förbrukningen och uttaget av resurser. Det vore intressant. Men det skulle kräva bataljoner av statistiker – särskilt som, enligt de flesta internationella analyser, huvudfaktorn bakom tillväxt inte är resursförbrukning utan kunskap. Exakt hur räknar vi ut hur mycket kunskaperna ökar, netto – vi måste ju ha en kalkyl på glömskan?

En vanlig kritik mot BNP-måttet säger att det inte speglar välfärd, rättvisa och hållbarhet. Det stämmer, kanske, i någon mån. Men om sådana nya index ska dras in i vårt index för produktionsvärde blir BNP-måttet extremt komplicerat. Varför inte behålla BNP och parallellt med detta utveckla andra index som visar hur produktionsresultatet används?

Några definitioner, för de ekonomiskt intresserade. BNP mäter bruttovärdet av all produktion av varor och tjänster. Vi handlar med omvärlden, varor, tjänster, pengar. BNP korrigerat för detta blir BNI, bruttonationalinkomsten.

Kapitalet förslits. BNI minus kapitalförslitningen blir NNP, nettonationalprodukten. Och NNP minus nettot mot utlandet blir NNI, nettonationalinkomsten. Det är den vi lever av, inget annat.

Nils-Eric Sandberg

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.