Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag29.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

"700 000 bostäder söker finansiella muskler"

Staffan Åkerlund om det nya bostadsbyggandet.

Publicerad: 21 Januari 2016, 08:34

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

bostadsutvecklingnyproduktion

2016 är de avgörande samhällsfrågornas år i så motto att det här året också kommer att avkrävas åtskilliga konkreta svar. De senaste årens migration och fjolårets rekordnivåer kommer att avtvinga samhället konkreta resultat.

Nyligen tvingade den verklighet Boverket ser regeringen att skriva upp sina prognoser för bostadsbyggandet till 700 000 till 2025.

Det lägger ribban i närheten av nivåerna från miljonprogrammet när byggandet av flerbostadshus eftersom en tredjedel av rekordårens byggande var småhus åt enskilda hushåll. Men skillnaderna mellan förutsättningarna då och nu kunde inte vara större.

”Kan frammana lånebubbla”

Miljonprogrammets bostäder finansierades till största delen av det allmänna via lånevillkor och subventioner och byggdes för främst kommunala bostadsföretag och hyresmarknaden.

I dag är det marknaden, hushållen som finansierar nästan all nyproduktion. Både långivare och låntagare har samma behov av långsiktigt hållbara regler för en robust lånemarknad. Drastiska förändringar av villkoren medför risk att frammana och spräcka en lånebubbla.

Om hushållen drabbas denna gång blir det betydligt farligare för samhällsekonomin än 1990-talets finans- och fastighetskris. Den drabbade främst spekulanter i kommersiella fastigheter men ledde också till förlorade byggjobb och en pressad arbetsmarknad.

”Utspelet tas väl emot”

Det var hushållen som genom sitt ägande av bostäder höll emot och räddade samhällsekonomin den gången. När 1990-tals-krisen bröt ut satt Kjell-Olof Feldt i dåvarande Nordbankens styrelse och kunde konstatera att bankernas kreditförluster på hushållen var små, i sammanhanget närmast försumbara.

Ett produktionslyft med målet 700 000 bostäder förutsätter en bred politisk överenskommelse med förmåga att få verka över lång tid och över fler valrörelser med oklara utgångar, vilket regeringen också efterlyste i en debattartikel i Dagens Nyheter signerad av statsminister Stefan Löfvén, finansminister Magdalena Andersson och bostadsminister Mehmet Kaplan. Utspelet har tagits emot väl av opposition och byggsektorn.

Men det sätter samtidigt finansieringen i fokus. Ytterst bär samhället ansvaret för var pengarna ska hämtas – vare sig det blir med skattebetalarna som säkerhet eller om det skapas attraktiva investeringsformer för pensionskapital.

”Dyrare att inte göra något”

Under alla omständigheter blir det ett dramatiskt skifte jämfört med dagens situation där normen är att hushållen äger sitt boende. De flesta av den nya migrationsvågens hushåll har mycket begränsade resurser att betala boendet med innan de är etablerade på arbetsmarknaden. Samtidigt kan samhället inte ducka för utmaningen.

Att inte göra att något blir dyrare, leder till dåliga särlösningar av tillfällig karaktär och blir mänskligt sett förödande. Det nya bostadsbyggandet kräver ny finansiering av starka offentliga byggherrar och förvaltare i samverkan med kommuner som frigör byggbar mark i attraktiva lägen. De nya bostäderna måste möjliggöra integrationen av Sveriges många nya invånare.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.