Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Adoptera en klass!

Det går visst att förstå tafattheten i integrationspolitiken. Alla vill väl väl?

Publicerad: 24 Maj 2011, 11:21


På ytan har vi ju mycket som borde fungera alldeles utmärkt. Befolkningen växer. Invandringen och hyfsade födslotal gör att vi ligger bättre till än stora delar av Europa när det gäller att ha en tillräckligt stor arbetskraft för att klara utmaningar som fler pensionärer, ökat behov av sjukvård och krav på bättre utbildning för fler.

Inte ens miljonprogrammets bostäder i Stockholms utkanter borde vara problematiska. Lägenheterna i områden som Tensta-Rinkeby-Hjulsta behöver visserligen energirustas och fräschas upp men är i övrigt inte feltänkta. Dessutom är naturen faktiskt underbar i Hjulsta. Hyfsat gott om skolor finns det också på nära håll.

Och ändå!

"I teorin funkar allt så bra i Sverige för flyktingar och deras barn. Utbildning, bostad, jobb. I verkligheten ser det annorlunda ut. Kontakterna mellan det svenska majoritetssamhället och invandrarsamhället är minimala", säger Haris Curiz, studievägledare i Hjulstaskolan och tillsammans med förra rektorn Elisabeth Sörhuus initiativtagare till det pedagogiska greppet "Företaget".

Hjulstaskolan är en högstadieskola med 650 elever. 98 procent är första eller andra generationens invandrare.

En realistisk bild av dagsformen för skolan som utbildare för att ge eleverna de rätta verktygen för ett liv och en karriär har hittills sett tämligen dyster ut. Skolan har klassats som en av länets sämsta.

Haris Curiz kom själv hit som flykting för 13 år sedan. Han hade fördelen av att vara högutbildad i Bosnien vilket gav honom kraften att inte ge upp när han stångade pannan blodig mot svårigheterna att etablera sig här. I genomsnitt tar det sju år för en flykting att etablera sig på arbetsmarknaden, sju år av passivitet och demoraliserande väntan. Curiz var inte sysslolös utan hade mängder av påhugg i olika branscher.

Till slut gav han upp hoppet att få sin examen erkänd och började om på nytt på högskolan. Blev lärare och förhandlade med Elisabeth Sörhuus om första jobbet. Han ställde krav för att ta jobbet som studievägledare.

Hela skolan borde fungera som ett företag, sade han till rektorn och till alla andra som ville lyssna.

Företagen har drivkrafter som alla förstår. Det ställer krav men ger också tydliga belöningar för insatserna. Företagen är också fantastiska på att skapa raka rör till samhället. Den som jobbar i ett företag är också en del av samhället.

Nu har Hjulstaskolan jobbat enligt de principerna i fyra år. En liten klass, tiotalet elever, normalbegåvade men omotiverade storskolkare som höjt sina betyg till gymnasienivå. De har fått ingångar till majoritetssamhället via de företag och organisationer som engagerat sig i projektet. Där finns främst JM och Mentor och stiftelsen Chela som vill främja demokratisk utveckling.

Nu finns det en forskningsrapport om "Företaget" på Hjulstaskolan, "En andra chans" av forskaren Hanna Sofia Johansson vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, som tydligt visar varför inte majoritetssamhällets, den vanliga kärnsvenska medelklasskolan, fungerar för många invandrare utan tvärtom förstärker och befäster segregationen.

Vägen ur detta dilemma, att skillnaden mellan majoriteten, den lyckade, välutbildade medelklassen och en marginaliserad minoritet, invandrare, stavas ju givetvis jobb. Riktiga jobb.

Rapporten "En andra chans" värde ligger i att den i stort bekräftar Haris Curis idé om hur företagens verksamhet och inbyggda lärande kan fungera som en förlösande kraft i en problemskola.

Det är lätt att sympatisera med hans önskemål om att många fler företag ska följa JM:s samhällsbyggande exempel och adoptera en klass. Företag som ger lön och mening åt folk är den starkaste kraften vi har mot segregation.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.