Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Allt gott börjar med en bra plan

Översiktsplanen som begrepp introducerades i samband med införandet av den då helt nya Plan- och bygglagen, PBL, 1987. Uppgiften för planen var och är fortfarande att tydligt redovisa grunddragen för hur hela kommunen kommer att utvecklas när det gäller den fysiska användningen av mark- och vattenområden inom kommungränserna.

Publicerad: 30 November 2011, 14:26


Till skillnad från detaljplanerna är översiktsplanerna inte juridiskt bindande. Men lagstiftarens avsikt är ändå, enligt lagens förarbeten, helt klar. Lagstiftaren har redan från lagens införande önskat en kommunal tillämpning av översiktsplanerna så att de speglar den rådande politiska viljan när det gäller bostadsförsörjning, väginvesteringar och annan infrastruktur liksom planer för centrumbebyggelse och andra viktiga förändringar.

Typiskt sett betyder detta att en översiktsplan är ett levande instrument som måste aktualiseras och justeras varje politisk mandatperiod. Men just detta är också det som ger muskler åt begreppet översiktsplan.

En väl genomarbetad översiktsplan speglar de bygg- och utvecklingsaktiviteter i en kommun som är politiskt genomförbara. Och därmed får den sin logiska koppling till detaljplanen.

Tittar man noga på hur kommunerna tillämpar PBL i denna del så är det uppenbart att de flesta tolkar lagen på just detta sätt. Ett antal kommuner utsträcker sina planer till visioner som sträcker sig decennier in i framtiden, som exempelvis Stockholm som promenadstaden, och använder varje ny mandatperiod som ett tillfälle att kontrollera att visionen överensstämmer med den rådande politiska viljan.

Men även om majoriteten av kommunerna tolkar PBL enligt ovan, finns det en hel del avvikande tillämpningar av lagen. Det finns exempel på kommuner som enbart pliktskyldigt förlänger den först fastställda översiktsplanen som i dag har 24 år på nacken. Andra släpar också efter i varierande grad.

Det behöver inte betyda att det saknas kommunala ambitioner för byggverksamheten. Det kanske speglar en verklighet där den politiska majoriteten är så stabil sedan årtionden att den hanterar förändringar i byggbehoven genom strikt styrning av detaljplanen. Men skälen att inte aktivt arbeta med översiktsplaner varierar sannolikt från kommun till kommun.

Skulle ett av skälen till en kommuns passiva hållning till översiktsplanen kunna vara att man inte vill sätta på pränt hur man ser på den egna kommunens egna tillväxtplaner, bostadsplanering och behov av nya skol- och omsorgslokaler och därtill hörande ny infrastruktur?

Kan det vara så att man visserligen tillhör en stark tillväxtregion men att man chansar på att andra kommuner i regionen blir de som blir sittande med Svarte Petter? Tillväxt och inflyttning av unga familjer kostar nämligen kommunerna mer de första åren än de ger intäkter i form av ökade skatteintäkter.

Om alla kommuner redovisade sina översiktsplaner på samma sätt som de mer ambitiösa kommunerna skulle vi få ett tydligt facit på hur det står till på den fronten.

Det nummer av tidningen som kommer på fredag, 38-11, tittar på kommunernas roll i byggandet från olika aspekter och vi kommer regelbundet framöver att fortsätta denna granskning, inte minst genom att visa på exempel där byggprocesserna fungerar mer friktionsfritt än i genomsnittskommunen.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.