Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

And the winner is...

Alla branscher vill se sig som framtidsbranscher. Några är det definitivt. En verklig lågoddsare är samhällsbyggarsektorn som står inför sin största utmaning hittills.

Publicerad: 18 januari 2011, 15:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Till och med när den dras med sina mest klassiska fel – som alltför liten höjd till kapacitetstaket med skenande byggkostnader som följd, kvalitetsmissar eller problem med svartekonomi – kan inte någon på allvar hävda att bygg är en kommande krisbransch.

Här är den uppenbara anledningen:
Det behövs hundratusentals nya, ändamålsenliga bostäder till våra växande storstadsregioner. Om mindre än tjugo år är Stockholms stad 200 000 invånare större och har sprängt miljonvallen.

Och för att detta fullt realistiska tillväxtperspektiv ska hanteras på rätt sätt så att det blir en möjlighet och inte ett hot, behövs det massor av nya, energisnåla, klimatsmarta bostäder och motsvarande lokaler till arbetsmarknaden och den expanderande tjänstemarknaden.

Men själva staden måste också byggas så att flöden av människor kan förflytta sig på bästa tänkbara sätt. Södra länken och Norra länken, Citybanan, nya spårvagns- och tåglinjer behövs för att knyta de olika stadsdelarna samman och länka navet Stockholm med tjugotalet grannkommuner. Redan i dag har Stockholmsregionen 2,1 miljoner invånare.

I debatten inför besluten kring satsningen på Norra länken framfördes ofta kritik mot satsningar på vägtrafik som ställdes mot satsningar på tågtrafik men emellanåt framskymtade också mer underförstådda tankar att om man gjorde vägnätet alltför ändamålsenligt, så tar staden ett språng i sin tillväxt ända tills vägarna på nytt korkas igen av trafiken. Men nu på en betydligt högre nivå.

Detta är givetvis en nidbild av kritiken på Stockholmsregionens infrasatsningar på trafiklösningar. Men det finns mer än ett korn av sanning i den. Diskussionerna i Stockholm hade redan pågått i över tio år när förre riksbankschefen Bengt Dennis fick uppdraget att ro en politisk lösning i hamn.

I dag, tjugo år efter Bengt Dennis fick uppdraget, har stora delar av den uppgörelse han lotsade igenom trots motstånd och svårigheter kunnat förverkligas.

För beslutande politiker både i regionen och på riksplanet, har det med tiden blivit alltmer uppenbart att en underdimensionerad trafikapparat är helt fel sätt att försöka styra utvecklingen i storstaden Stockholm.

Det vore intressant att få se uträkningar på miljökostnaderna för fördröjningen av byggandet av en Dennispaketliknande trafikapparat för huvudstaden. Utgångspunkten för en sådan uträkning skulle kunna vara en resa genom Stockholm från söder till norr i ett optimalt fungerande vägnät där transporterna kan göras utan köbildning. Jämförelsetalet blir då beräkningar på godstrafik och persontrafik så som det sett ut under det tiotalet år som byggstarten försenades av politiska blockeringar i såväl regionen som på riksplanet. Vad är den samlade miljöbelastningen när bensin och diesel förbränns i milslånga köer till ingen nytta? Räkneuppgiften är knappast oöverstigligt svår.

Utöver husbyggandet och infrastrukturen är energieffektiviseringen och upprustningen av miljonprogrammet decenniets stora uppgift. Ett gigantiskt projekt i sig.

Och vilka är de friska krafter om ska ta tag i allt detta byggande? Vilka är det som ska utveckla själva byggprocessen så att samhällsbyggarsektorns olika aktörer klarar av framtiden rekordstora utmaningar?

Denna sista fråga rymmer kanske den största utmaningen av dem alla. Sanningen är den att den svenska byggkostymen redan idag är alldeles för liten. Det behövs en betydligt rymligare kostym för de samhällsbyggare som ska ta sig an uppgifterna till rimliga kostnader.

Att kostymen håller på att vidgas har vi sedan några år sett i såväl Malmöregionen som i Stockholm. På bägge platserna har vi sedan länge vant oss vid en hög utländska närvaro på infrasidan.

För ambitiösa samhällsbyggare ter sig framtiden mycket ljus. Det är här i Sverige det måste byggas. Och företagen letar medarbetare och ny kompetens med ljus och lykta.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.