Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Är detta planekonomins hämnd på marknaden?

Feltajmade politiska beslut kan knäcka den starka byggkonjunkturen.

Publicerad: 24 Januari 2018, 05:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Byggkonjunkturen är till sin natur cyklisk. Den följer i kölvattnet på det exportberoende Sverige i stort.

Ska 2018 bryta mönstret? Ska byggsektorn lägga sig först och styra konjunkturen i stort?

Det vi har framför våra ögon är en marknad där nyproduktionen av bostadsrätter inte har samma automatiska efterfrågetryck som tidigare. De många byggstarterna leverera i en takt vi inte sett på många år.

För nyproduktionen är det problematiskt eftersom en långsammare säljtakt slår mot möjligheterna att starta och genomföra nya bostadsprojekt.

Bostadsrättsägarna har råd att avvakta

För det storleksmässigt totalt dominerande äldre beståndet är dramatiken mindre. Ägarna av bostadsrätter och småhus har i de allra flesta fall varit med om en fantastisk uppgång i marknadsvärde. Blir det dipp prismässigt, har man råd att avvakta. Historiskt har prisuppgången alltid återupptagits.

Men för bostadsutvecklare, byggherrar och entreprenörer i nyproduktionen är möjligheterna att vänta ut en förmånligare prisnivå dramatiskt mindre. Många av de färskare bostadsutvecklarna ser sina kassaflöden sina och tvingas sälja ut till starkare aktörer.

Aktörer med starka balansräkningar såg tecknen tidigt. Alla varningar för stigande hushållsskulder måste leda till politiskt beslutade reaktioner. Det som då blir ett oöverstigligt problem för ett företag blir ett klipp för ett annat när rean drar igång.

Det liknar hur man förhåller sig till svängningar på börsen. Det går att tjäna pengar på uppgångar och att blanka fram vinster i nedgångar.

I ett större perspektiv är inget av detta speciellt märkligt. Så fungerar marknader företag emellan.

Ett politiskt kuvande

Men för Sverige i stort är ett politiskt kuvande – i praktiken återreglerandet – av produktionen av ägda bostäder rejält feltänk.

Detta av två skäl:

För det första har systemskiftet redan genomförts. Bostadsmarknaden avreglerades därför att kombinationen av hyresreglering, enorma bostadsbehov och offentligt finansierat miljonprogram höll på att ruinera staten.  Det privata ägandet räddade statsfinanserna. Och bostadsrätter och småhus blev snabbt ett vinnande koncept för hushållen. Med snabbt ökande värden på investerade pengar.

Att lägga grimma på den privatiserade bostadsmarknaden, styrd av tillgång och efterfrågan och finansierad av banker, är ett nationalekonomiskt experiment i klass med riksbankens minusräntor. I den fastighets- och finanskris vi såg i början av 1990-talet var det tvärtom hushållen som räddade bankerna.

Familjer bodde kvar, amorterade och betalade sina räntor, till skillnad från de stora fastighetsspekulanterna som stöp och sånär drog bankerna med sig.

Feltajmade beslut kan knäcka konjunkturen

För det andra: Helt feltajmade politiska beslut att kuva det ägda boendet är på väg att knäcka den starka byggkonjunktur som vi så väl behöver för en växande befolkning. Det är en märklig politisk insats av regeringen och dess myndigheter. Hushållen har genom sitt boende aldrig varit rikare. De klarar normala upp- och nedgångar i bostadspriser med marginal.

Är detta planekonomins senkomna hämnd på marknaden?

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.