Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Arbetsfred?

Så här kan en typisk konfliktsituation se ut i ett byggprojekt:Ett nytt prestationslönesystem har arbetats fram. Tanken är att stimulera medarbetarna i företaget att arbeta effektivare. Om vissa mål uppnås så ger den rörliga delen på lönen ordentlig utdelning.

Publicerad: 28 november 2012, 15:03

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Med det nya lönesystemet – som i princip följer tidigare prestationslönemodeller – består utfallet i lönekuvertet av samma tre delar som alltid har betydelse när man arbetar på ackord: en fast del, en rörlig del och inarbetad tid. Det sista innebär att byggarbetet har utförts snabbare än beräknat när ackordet fastställdes, vilket betalas som om arbetet blivit klart enligt beräknad tidtabell, timme för timme.

Men här uppstår ett problem. Byggnads avdelning på orten tvivlar på att utfallet av den nya modellen ger lika mycket som tidigare ackorduppgörelser för liknande projekt. Avdelningen avråder därför medlemmarna att anta budet. Företaget står dock på sig. Man hävdar att förslaget ger lika mycket som tidigare uppgörelser.Projektet påbörjas. Efter sedvanliga förhandlingar lokalt och centralt, står företaget och Byggnads utan ackordöverenskommelse.

Därmed träder den så kallade stupstocken i kraft. I just detta fall betyder det att byggnadsarbetarna i laget ska göra ett fullgott jobb för ungefär två tredjedelar av den normala lönen.

Det är här problemen börjar.

Byggnads medlemmar är besvikna. Det går snabbt ut över arbetet. Arbetstempot sjunker och efter några veckor tar företaget kontakt med Byggnads lokalavdelning och påstår att medarbetarna maskar.

En ombudsman varnar för att maskning är en otillåten stridsåtgärd och uppmanar sina medlemmar att arbeta på i normalt tempo.

Detta kommer sedan att upprepas närmare ett tiotal gånger det följande halvåret. Företaget drar tvisten inför arbetsdomstolen, AD, som prövar tvisten.Det här är ett mönster som många i byggsektorn känner igen sig i. Sedan nya Byggavtalet skapades 2010 har konflikterna kring prestationslöner ökat. Det kunde medlarna bakom avtalet konstatera redan året därpå. Samma sak under 2012. I ett stort antal projekt kommer parterna inte överens och då inträder stupstocken (som sedan ett par år är högre och motsvarar en normal industriarbetarlön).

I det ovan beskrivna fallet, mål nummer tre från 1993, fällde AD de enskilda byggnadsarbetarna. Maskningen var så omfattande att man definitivt hade gått över gränsen. Men det hör till undantagen att denna typ av konflikt dras inför domstol. Masknings-aktioner är till sin natur dolda, ofta spontana och i princip omöjliga att bevisa. Dessutom – ackord ska stimulera högre arbetstempo och utan ackord så …

Bevisningen denna gång var vittnesmål från ett par underentreprenörer, bland annat en elinstallatör, som fick flytta sina anställda till ett annat projekt när projektet avstannade.

Domen är trots sina 19 år på nacken intressant att studera. Den är en fullgod beskrivning av dagens vanligaste konflikter för många byggföretag. Det är också främsta drivkraften till att flera företag kraftigt har dragit ner på sin interna bemanning och i stället leder projekten via underentreprenörer och bemanningsföretag – som levererar i högt tempo och på tidlön. Det har den stora fördelen att man äntligen får arbetsfred och kalkylerbara projekt. Och Byggnads? De tappar medlemmar.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.