Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag14.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Arkitekter söker makt

Arkitekten som byggherre. Det skulle sätta den svenska arkitekten på samma maktnivå som sin spanska eller franska kollega.

Publicerad: 7 December 2011, 09:30

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


I slutet av september publicerade vi en större intervju med Staffan Carenholm, förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter. Staffan, som i dagarna är på väg att lämna över stafetten att leda förbundet, summerade fyra decennier med arkitektens perspektiv på byggprocesserna och stadsbyggnad.

Mycket har hänt under dessa år. Särskilt sedan 1990-talsbubblan sprack med alla dess följdverkningar för byggherrar, entreprenörer och arkitekter.

Staffan efterlyste i artikeln tuffare arkitekter. Han menade att alltför få arkitekter tog för sig i de viktiga debatterna om vilka städer vi vill bygga, vilka ändamål som byggnationen ska tillgodose, vilken infrastruktur som är den optimala.

I takt med att städer växer genom förtätning, blir konfliktytorna fler mellan det redan existerande och det önskvärda ur ett tillväxtperspektiv.

Vilka är det som ska göra den nya eller förändrande byggnationen begriplig för stadens invånare? För Staffan Carenholm är svaret givet. Det är främst arkitektens uppgift. Men var är arkitekten i debatten i dag? Han eller hon är märkligt frånvarande.

Därför passar det utmärkt att arkitekterna nu formulerar en sammanhållen bild av hur man ser på samhällsbyggnadssektorn på 2010-talet. Det är välredigerade ståndpunkter på 40-talet A4-sidor, "Bostad och politik - ett debattinlägg från Sveriges Arkitekter".

Bakgrunden är den som Staffan Carenholm också beskrev i septemberintervjun. Med fastighetsbubblan så abdikerade byggherrarna från sin centrala roll i byggprocessen. I stället tog entreprenören ett jättekliv framåt som aktör och ofta i dubbelroll som byggherre och entreprenör.

För arkitekten betydde det ofta en minskad roll i processen. Arkitekten blev en underleverantör. Produktionsfaktorer, volym och standardisering tog över och arkitekternas insatser reducerades ytterligare.

"Det mesta har överlåtits åt marknaden, som inte klarat av att bygga med vare sig den variation som behövs eller i den omfattning som är nödvändig."

Lösningen på de problem som marknaden inte klarar av när det gäller bostadsförsörjning i ett stadsbyggnadsperspektiv är inte en återgång till subventioner och regleringar men en" aktivare roll för stat och kommun som garanter för att det byggs varierat, att marknaden fylls av en mångfald aktörer och för att samhällsintresset i stadsbyggandet respekteras."

Sveriges Arkitekter skriver inte läsaren på näsan att man vill ha tillbaka den makt man förlorade till entreprenörerna på 1990-talet. Då var det ju byggherren och den arkitekt som hade byggherrens öra som vägde tyngst i byggprocessen, minns arkitekterna med saknad.

Men med ett starkare samhällsintresse för stadsbyggnad kanske arkitekterna vinner andra mäktiga aktörers öron, vilket skulle återställa maktbalansen i byggprocessen, hoppas arkitekterna.

I ett avslutande avsnitt vänder sig "Bostad och politik" direkt till arkitekterna: Det är enbart arkitekterna själva som kan ta ett sammanhållet ansvar för debatten om boendemiljön, menar man.

"Arkitekterna måste stå upp för kvalitet när produktionsintressen och politik främst fokuserar på byggprocess, inte färdig boendemiljö".

Allra bäst skulle detta fungera om fler arkitektföretag genomför bostadsprojekt i egen regi.

"Arkitekter måste i större utsträckning sätta sig i position att upphandla i stället för att bli upphandlad."

Det är tänkvärt. Ökad konkurrens - med en estetisk spets. Arkitekten som byggherre. Det skulle sätta den svenska arkitekten på samma maktnivå som sin spanska eller franska kollega.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.