Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag25.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Arkitekternas varselvåg bröts

Där fjolåret såg nattsvart ut för delar av byggsektorn, har det nya året hittills framträtt i mer nyanserad dager. Vår byggbarometer med decembersiffrorna för byggstarter av bostäder överraskar. Jämfört med oktober 2008 som innebar ett 60-procentigt ras i antalet byggstarter innebar avslutningen av året mer av en normalisering – i beaktande av lågkonjunkturen.

Publicerad: 3 Februari 2009, 17:08

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Kan det verkligen vara sant? Alla rapporterar ju om totalstopp för nya bostadsprojekt och sjunkande vilja hos hushållen att ta på sig skulder. De flesta hushållsenkäter pekar på ökat sparande och sjunkande konsumtion.
Det finns två sätt att se på givna fakta. Det är obestridligt att antalet varsel, inom industrin men också inom service, tjänster och i ökande omfattning även den skattefinansierade offentliga sektorn.
Att det om något år kan leda till en helt ny nivå på arbetslösheten på närmare tio procent är skrämmande. För stat, kommun och landsting ökar detta utgifterna samtidigt som skatteintäkterna snabbt sjunker.
Men det andra sättet att se på situationen är att trots allt 90 procent av den samlade arbetskraften faktiskt har jobbet kvar, att deras reallöner  kommer att öka med att tredje steget i jobbskatteavdraget genomförs och skatteuttaget sjunker samtidigt som reallönerna även med låga nominella lönepåslag ökar hushållens köpkraft ordentligt.

Innan finanskrisen bröt ut i september hade riksbanken en ökande inflation i sitt huvudscenario. Därför började den tidigt 2008 att avisera sina räntehöjningar för att bryta en begynnande prisspiral uppåt.
Med finanskrisen fick majoriteten av löntagarna – de 90 procent som har jobbet kvar – en välkommen present. Sjunkande priser, på gränsen till deflation – men inte över gränsen. Tydligast syns det på bensinen och dieseln som sedan i somras sjunkit tre, fyra kronor per liter som mest.
Just i tider när kanske majoriteten av byggföretagen sitter med den hjärtslitande uppgiften att gå igenom listor över sina anställda, deras anställningstider och kvalifikationer för att lägga nya varsel eller verkställa gamla, ter det sig kanske konstigt att lyfta blicken bortom krisen. Ändå är det just det som är nödvändigt.
För den som enbart har blicken på krisen är det lätt att se stöd och statliga räddningspengar som enda lösningen. Men det skulle enbart göra ont värre.
Är det något som ställt till med djupa strukturella problem på bostadsmarknaden så är det efterkrigstidens hårda regleringar av allt från själva hyresmarknaden – regleringen av hyror och byggkrediter – till valuta- och kreditregleringarna av den svenska ekonomin i stort.
Därför är det befriande när fastighets- och bostadsborgarråden i Stockholm, Kristina Alvendal och Joakim Larsson, kan skissa på en bostadspolitik som har möjlighet att fungera som konjunkturöverbryggande. Stora fastighetsinnehav utvecklas och säljs av de kommunala bostadsbolagen i goda tider. Vinsterna av dessa försäljningar håller igång gamla och nya bostadsbyggen i nedgångstider.

Det är detta som pågår i Stockholm vårvintern 2009 liksom på flera andra håll runt om i Sverige.
I vår nyhetsartikel ”Bostadskrisen som kom av sig” på sidan 5, säger Staffan Carenholm, Sveriges Arkitekter, att det har lugnat ned sig med varsel efter årsskiftet. I höstas varslades 200 arkitekter. Efter årsskiftet nästa ingen. Förbundets medlemmar har börjat rita på nya hyresrätter. Några måste ju göra jobbet när Stockholms stad är ute och rör på sig på marknaden, gör  smarta affärer och passar på att bygga billigt.
Det blir en ny högkonjunktur. Då kommer radarparet Kristina Alvendal och Joakim Larsson att börja sälja igen.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.