Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Att växa i en större kostym

Den svenska samhällbyggnadssektorns mål är att nå världsklass. Då klarar man av att bära upp en större kostym. Utländsk konkurrens är något gott.

Publicerad: 30 November 2010, 12:31

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Den ständiga pendelrörelsen mellan full fart framåt med byggstarter och tvärstopp när konjunkturen viker är samhällsbyggnadssektorns generalproblem. De flesta andra problem har på ett eller annat sätt anknytning till själva pendelrörelsen.

Det första och kanske största är samhällsbyggnadssektorns långsiktiga kompetensförsörjning.

Sektorn behöver växa för att klara samhällets behov av nya bostäder och energi- och miljörenovering av alla energislukande äldre byggnader, både bostäder och lokaler. Utöver detta måste vi klara av att uppdatera vår infrastruktur till att fungera optimalt ur energi- och miljösynpunkt när det gäller flöden av person- och godstransporter. Även det en gigantisk uppgift.

Betraktar vi dessa uppgifter som står för dörren redan i dag och som måste få sin långsiktiga lösning på medellång sikt ur ett rekryteringsperspektiv, så är det inte svårt att se hur problemen uppstår. Alla känner till dem men inget enskilt bolag eller organisation av företag eller statliga ingrepp med byggsubventioner i kristider har förmått att bryta mönstret.

Alltså har byggsektorn hittills alltid tvärstannat i lågkonjunkturer. Naturligt nog anpassar man sina kostnader och ser till att behålla bemanning på alla nivåer motsvarande de projekt man arbetar med och har i portföljen.

Detta är god företagsekonomi och skulle företagen göra på något annat sätt skulle antalet konkurser i sektorn öka dramatiskt.

Men ur ett långsiktigt rekryteringsperspektiv är det helt förödande. Under den senaste högkonjunkturen som sträckte sig fram till hösten 2008 beskrev den här tidningen hur statusen på gymnasieskolornas byggprogram steg snabbt i status.

Från att ha varit ett andra eller tredjehandsval som därefter till största delen fyllde sina klasser med de minst utbildningsmotiverade eleverna, svängde det från 2006 fram till 2008 till att bli ett typiskt förstahandsval med över två sökande till varje utbildningsplats.

När krisen stod för dörren hade dessa de mest motiverade byggeleverna i modern tid nått halvvägs och skulle ut i företagen som lärlingar för att under två år bli fullpoängare.

Många företag insåg dilemmat och försökte trots övriga neddragningar behålla så många lärlingar det gick. Sveriges Byggindustrier och Byggnads enades också om en unik lärlingsöverenskommelse för att hantera krisen. Sannolikt mildrade detta krisens omfattning för lärlingarna men utan att helt lugna yngre elever och deras föräldrar inför framtidens gymnasieval.

Signalen från byggsektorn var densamma under fjolåret: att byggsektorn är kul och lönsam att arbeta inom i högkonjunktur men en loserbransch i nedgångstider och att det är bättre att satsa på andra jobb och andra branscher.

Liknande effekter har svängningarna när det gäller utbildningarna som leder till sektorns typiska tjänstemannajobb. Den student som väljer en tre- eller fyraårig högskoleutbildning har dock fördelen att veta att han eller hon är mycket attraktiv på arbetsmarknaden i andra verksamheter än bygg och därför slår byggsektorns konjunktursvängningar till när man närmar sig examen.

Så här ser det ut i en samhällsbyggnadssektor som fått se sin kostym krympa varje gång den tar sig ett så kallat stålbad. När bättre tider stundar så slår den resursmässigt mycket snabbt i taket. Företagen märker det när de måste börja tacka nej till nya jobb redan i en relativt tidig uppgångsfas. Och i takt med detta så börjar priserna snabbt att stiga – byggsektorns andra stora problem.

Nye bostadsministern har Stefan Attefall har sett effekterna av pendelrörelserna i sin tidigare gärning inom fastighetsbranschen. När han nu ska hantera stora delar av byggfrågorna inom regeringen, är hans budskap i denna veckas nummer av Byggindustrin, nr 38, tidning entydigt: "Byggsektorn behöver en större kostym".

Det är faktiskt ett mer omstörtande budskap än det först verkar. Attefalls lösning är att göra det mycket enklare för utländska byggföretag att ta jobb i Sverige. Konkurrensen måste öka och byggsektorn få tillräckliga resurser och bemanning att klara av efterfrågan även i högkonjunktur utan att byggkostnaderna automatiskt ökar.

Hans recept är inte dåligt. Den svenska samhällbyggnadssektorns mål är att nå världsklass. Då klarar man av att bära upp en större kostym. Det är dags att se utländsk konkurrens som något gott.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.