Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Avtaleriets mörka baksida

Det finns en mörk baksida till varje avtalsrörelse. I denna vecka avhandlas en av dessa baksidor i Arbetsdomstolen, AD.

Publicerad: 8 februari 2013, 07:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Domen kommer senare i vår.Det gäller i det specifika fallet fjolårets avtalsrörelse mellan Plåtslagerierna Riksförbund och VVS Företagen på ena sidan och motparten Byggnads. Arbetsgivarparterna pekar i sin stämning på hur Byggnads lade sitt varsel, vilka företag som togs ut och som därmed drabbades av den följande månadslånga strejken där Byggnads dels krävde arbetstidsförkortning, dels högre lärlingsersättningar.

Målet är unikt. Det handlar om föreningsrättskränkningar. Arbetsgivarna pekar på att samtidigt som två procent av medlemsföretagen representerades i förbundens styrelser, förhandlingsdelegationer eller motsvarande organ i Svenskt Näringsliv så siktade varslen in sig på just dessa två procent.

När strejken bröt ut i april förra året fanns 85 procent av de strejkande inom just de företag där de förtroendevalda arbetsgivarrepresentanterna arbetade.

PLR och VVS Företagen anser att detta är ett flagrant exempel på föreningsrättskränkning.

Och för en utomstående är det lätt att misstänka att varslen läggs enligt detta mönster just för att avskräcka:

”Tänk på att om du representerar arbetsgivarna så är risken mycket stor att just ditt företag kommer att väljas ut vid nästa konflikt!”

Nu är inte PLR eller VVS Företagen de första branscher som får känna av fackens strävan att lägga så giftiga varsel som möjligt. Det ingår sedan länge i den fackliga strategin att ställa arbetsgivarna inför så stor ekonomisk risk som möjligt samtidigt som man minimerar sina egna kostnader.

Men även med detta i beaktande – någon stans går gränsen där metoden har gått för långt.

Frågan AD har att besvara är om det gäller fjolårets storkonflikt inom plåtslageri och VVS i förhållande till föreningsrätten, den positiva rätten att organisera sig för att driva sina frågor.

Att frågan drivits redan från början av konflikten med sådan energi från arbetsgivarna är bevis nog på hur medlemsföretagen såg på frågan.

När det gäller plåtslageri är det en förhållandevis liten bransch med många småföretag. Småföretag har aldrig varit Byggnads specialitet. Facket ser till och med en stor grad av misstänksamhet på det faktum att de är små och många. Det gör dem svårare att kontrollera.

Därför väljer Byggnads att koncentrera sig på de stora bolagen, där man oftast har en facklig struktur på plats med egna förtroendemän och företag som lättare låter sig överblicka s och analyseras.

Inom byggentreprenörsledet koncentreras det mesta av de fackliga ansträngningarna på förhandlingarna med de fyra, fem största. Därefter – i fallande skala på de närmaste nivåerna där under.

I PLR:s och VVS Företagens konflikt reagerade medlemsföretagen, inte minst de små, med det orättvisa i situationen. Tre veckor in i konflikten tillgrep man därför den unika svarsåtgärden att tillgripa lockout av Byggnad s medlemmar. Det är 30 år sedan något sådant sist hände. Men motivet var ett rättvisekrav från övriga medlemsföretag förutom de strejkdrabbade – att inget enskilt företag skulle gynnas av Byggnads jakt på de förtroendevaldas företag.  Lockouten var ett försvar för fri konkurrens trots elakt spel.

Det finns med andra ord också en konkurrensrättslig aspekt på Byggnads agerande. Vid sidan av den viktiga föreningsrättsliga.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News