Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag13.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Balans på bostadsmarknaden

I spekulationerna om vi riskerar en bostadsbubbla eller inte, är nog övervikten stor för inte. För riksbankens uttryckta farhågors del kan vi ana att argumentet främst är riksbanksinternt och riktar sig mot att sänka räntan ytterligare.

Publicerad: 17 Januari 2013, 09:21


Att landets tillväxtcentra har en akut bostadsbrist på snart sett varje nivå – ungdomsbostäder, studentbostäder, för inflyttande yrkesfolk, inflyttande invandrare, äldreboende – är det stora problemet.

Bolånetaket  är självklart en bromsande faktor. Det är för många nya bostadssökande svårt att få ihop till kontantinsatsen.

Mäklarstatistiken visar dock överlag ett tydligt mönster. Antalet bostadsaffärer är lägre än för några år sedan. Bostadsrätter är dock mer lättsålda än villor. Ute i landet har många regioner sett en utveckling där villapriserna knappt ökar i takt med inflationen.

Men här är för närvarande Stockholm och Göteborg klara undantag. Bostadsrätterna har ökat mer än villor, som trots allt fortsätter att öka i pris men i lugnare takt.

Den ekonomiska situationen för dem som faktiskt lyckas etablera sig på bostadsmarknaden i dessa tillväxtområden är trots alla spekulationer om bostadsbubbla eller inte, betydligt gynnsammare är för bara fem år sedan.

Snittpriset på en bostadsrätt i Stockholmsregionen är för närvarande 58 000 kronor per kvadratmeter. En lägenhet på 65 kvadratmeter kostar knappt 3,8 miljoner kronor.

En snittvilla i Stockholmsregionen kostar marginellt mer, 3,9 miljoner men är också mer än dubbelt så stor i bostadsyta.

Att räntan är låg och kanske sänks ytterligare på grund av finanskrisen, har de senaste fem åren halverat hushållens lånekostnader. Att låna 1 miljon kronor kostar i snitt efter skatteeffekten 1 800 kronor i månaden.

Multiplicera detta med fyra, fem eller mer så får hushållen fortfarande lägre boendekostnader 2013 än kanske någonsin i modern tid. För många ligger det ägda boendet klart under hyresnivåerna i det fortfarande hyresreglerade boendet.

I Stockholms stad står nu 400 000 i kö för bostad. Och kön och väntetiden växer på de fåtaliga hyresrätter som förmedlas.

De stora problemen är just alla obalanser som vi har byggt in i våra bostadsmarknader med både statliga och kommunala regleringar. Att lösa upp dessa går trögt och under hårt motstånd. Hyresregleringen lever trots förändringar till stor del kvar när det gäller det redan byggda.

Och de kommunala särkraven på bostadbyggande som bromsar möjligheterna för byggare som är verksamma i flera kommuner tycks snarare vara på väg att öka, visar nu senast Sveriges Kommuner och Landstings starka kritik mot Byggkravsutredningen.

Bostadsministern Stefan Attefall kan inte lösa den gordiska knopen med ett enkelt Alexanderhugg. Det handlar i stället om att lägga ett komplicerat pussel för att få ihop en fungerande helhetsbild.

Att det trots allt är möjligt, pekade Hyresbostadsutredningen strax före jul på. Med exempel på europeiska tillväxtstäder som  München och Hamburg. De och andra tyska tillväxtstäder har balans mellan tillgång och efterfrågan. De har ett system med friare hyressättning  men också inbyggda skydd mot hyreshöjningar under kontraktstiden.

Det är den långsiktiga balansen vi behöver. För tillväxtens skull.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.