Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Bara hushållen kan lösa den svåra bostadskrisen

Snabbtågens 230 miljarder väger lätt i sammanhanget.

Publicerad: 2 Maj 2018, 04:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Det finns alltid två starka drivkrafter för förändring. Den ena är kris. Den andra är ett starkt opinionstryck. Beskrivningen är hämtad från Medlingsinstitutets bok ”Evigt ung svensk modell?” från 2015.

Det är en intervjubok där de flesta nyckelpersonerna inom fack och arbetsgivarorganisationer som var verksamma när lönebildningen växlades från hög, ibland tvåsiffrig, årlig inflation till en modell för reallöneökningar och stärkt konkurrenskraft för näringslivet.

Och ett 20-årigt facit efter industriavtalets tillkomst visar tydligt kraften i förändringen. Reallönerna, i praktiken löntagarnas och hushållens köpkraft, har ökat med drygt 60 procent efter 1997. Det är betydelsefullt eftersom det är hushållens allt starkare ekonomi som blivit grunden för Sveriges idag urstarka statsfinanser.

Att det över huvud taget gick att transformera den ofta konfliktbenägna lönebildningen var ett rejält utropstecken och krävde av fack och arbetsgivare att de höjde sitt tänkande högt över de egna särintressena till en övergripande helhetsbild, ett mål som hela samhället skulle vinna på att nå.

Så här i efterhand utgör boken ett äreminne över en generation fackföreningsledare, arbetsgivare och politiker som tillsammans löste dåtidens största problem.

I maj 2018 är uppgiften inte mindre än den var för 20 år sedan. I centrum står åter igen ekonomin men från en annan utgångspunkt:

Att bygga närmare 600 000 nya bostäder fram till 2025 är framför allt en fråga om finansiering. Uppgiften är vår samtids största.

Det är samhällsbyggnad i ett gigantiskt nötskal. Vid sidan av finansiering handlar det om byggandets sociala effekter, trafikinvesteringar, infrastruktur som binder samman regioner och med en flexibilitet som matchar en idag okänd kommande arbetsmarknad och företagande.

Biljonkostnad för nya bostäder

Byggs alla bostäder Boverket vill se till vad hushållen i dag betalar för sitt ägande kommer det med dagens priser att kosta 1 800 000 000 000 kronor, ett tusen åttahundra miljarder kronor om tpriset är tre miljoner kronor, snittpriset för småhus enligt SCB.

För bostadsrätter i större städer måste summan dubblas.

Den sammanlagda bostadsinvesteringen är för stor för det offentliga att lösa. Den enda part som klarar utmaningen är hushållen. De kan ta sig an uppgiften bostad för bostad. För statsmakterna är uppgiften att värna hushållens köpkraft och att inte strypa kreditmöjligheterna.

Men var och hur ska vi bygga?

Här finns det en tydlig vision: Sverigeförhandlingen skapade modellen för värdeskapande förhandlingar. Tillsammans med parterna på nationell, regional och lokal nivå finns ett paket på 285 400 nya bostäder, höghastighetsjärnväg och kollektivtrafik för planerade tio miljoner invånare i Mellan- och Sydsverige.

Nu pågår bygget av Ostlänken. Trafikverket bygger för 320 kilometer i timmen tills riksdagen säger något annat, exempelvis den 9 maj, och av kostnadsskäl förespråkar 250 kilometer. Väger inte kostnaden för snabbtåg, 230 miljarder kronor, lätt i sammanhanget?

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.