Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Beställarmakt ger bättre bim

De stora statliga fastighetsförvaltarna har beslutat sig för att tillsammans samverka för att driva på utvecklingen och införandet av byggnadsinformationsmodeller, bim.

Publicerad: 7 november 2012, 13:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Det är ett mycket betydelsefullt steg och en viktig signal till alla som intresserar sig för olika delar i byggprocessen (se nyhet i veckans tidning som kommer ut 9 november).

Med bim-modeller för förvaltning kan bim tas till just den nivån som Tomas Alsmarker, vvd på Tyréns, skrev om i sin debattartikel i förra veckans nummer av Byggindustrin under rubriken ”Bim på riktigt! Hur kommer vi dit?”. Den understryker hur hela byggprocessen – i alla dess delar – måste involveras fullt ut för att det ska bli riktigt lönsamt att investera stora resurser i bim.

När vi slutligen landar i digitala modeller som inkluderar det färdiga beståndet av byggnader och infrastruktur och hur dessa strukturer ska skötas och underhållas så har vi tagit ett jättesteg mot målet.

Hittills är det Trafikverket som i sin nya roll som beställare av stora infraprojekt som drivit på utvecklingen. När även fastighetssidan tillkommer får vi en mer enstämmig beställarröst när det gäller att utnyttja den nya teknikens möjligheter.

De statliga fastighetsförvaltarna på hussidan, Akademiska hus, Fortifikationsverket, Specialfastigheter Sverige, Riksdagsförvaltningen och Statens fastighetsverk kommer i detta första steg gemensamt att lägga ut kursen för sina bim-strategier under 2013 och sätta igång med implementeringen under 2014. En tidtabell som låter rimlig.

På utförandesidan har många företag länge varit verksamma, var och en med sitt specialområde.  Arkitekter och tekniska konsulter var tidigt uppe ur startblocken. Flera företag har jobbat med 3D-modeller sedan ett decennium tillbaka.  Byggentreprenörerna har haft sina modeller i drift i olika försöksprojekt sedan mer än ett halvdecennium. Tiden är helt enkelt rätt för att knyta ihop säcken.

När det gäller Nya Karolinska i Solna, NKS, har detta varit projektets strävan och mål ända sedan planerna började växa fram 2006. Och uppgiften blir ju inte direkt enklare av att de bim-modeller, de produktions- och driftsmässiga plattformar som krävs, successivt måste skapas samtidigt som projektet växer fram. Det som för närvarande pågår i Solna är ett gigantiskt industriellt pionjärprojekt inom bygg som kommer att studeras av forskare och lärare på våra tekniska utbildningar under många år.

Det pågår ett intensivt förnyelsearbete i byggprocessen som alla måste förhålla sig till, vare sig de vill det eller inte.

Tina Karrbom Gustavsson, lektor och avdelningschef på Projektkommunikation på KTH, intervuas i detta nummer i samband med att hon nu publicerar sin forskningsrapport i serien ”Forskare granskar byggsektorn”.

Rapporten heter ”Projektkommunikation: En viktig kraft för förnyelse i byggsektorn” och är den sjätte och avslutande rapporten i serien. Tina Karrbom Gustavsson pekar på att både ökad samverkan och bim är exempel på grepp som har stor potential att förändra och förbättra byggprocessen.

Men det finns också risker.

”Vi kan se att det finns fler och fler specialister i projekten och risken finns att var och en ser till sin avgränsade del men att ingen ser till helheten. Byggprocessen kan bli ännu mer fragmenterad, trots att ambitionen är den motsatta”, säger hon i vår intervju i veckans nummer.

Trots pågående tekniksprång finns stora utmaningar – inte minst på det organisatoriska planet.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.