Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag23.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Bilden av en sektors framtid

Det är intressant att ställa de två senaste rapporterna om effektiviteten i byggprocessen, Statskontorets Sega gubbar? från i somras och KK-stiftelsens Beställa Bygga Bruka från 2008 vid sidan av varandra.

Publicerad: 10 September 2009, 10:59

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


De bilder de ger av vad som borde göras för att förbättra tillståndet i en fortfarande alltför traditionellt arbetande motor i den svenska ekonomin kompletterar varandra.

Där Sega gubbar? är en uppföljningsrapport av Byggkommissionens Skärpning gubbar! från 2002, är KK-stiftelsens Beställa Bygga Bruka friare i sin ansats. Utgångspunkten är i stället resonemangen i rapporten om hur ett ”exceptionellt kompetenslyft för brukarnytta i världsklass” skulle kunna bli verklighet.

”I dag ser vi en splittrad sektor med nationellt perspektiv och delvis dåligt rykte. Det saknas tydliga drivkrafter för att skapa samsyn inom och mellan områden” menar KK-stiftelsens rapport.

Det är också den bild som Statskontoret ger när Sega gubbar? rapporterar att mycket litet har hänt sedan 2002. Men KK-stiftelsens rapport är mycket tydlig i sin analys av en möjlig utveckling. Den har ett mycket tydligare fokus genom att belysa behoven ur ett samhällsbyggnadsperspektiv. Detta är inte någon kritik i sig mot Statskontorets utredning utan är bara ett konstaterande att KK-stiftelsen gav sin utredare ett friare mandat att tänka nytt.

Det är där de två olika rapporterna kompletterar varandra bäst. I detta nummer intervjuar Byggindustrin Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist (sidorna 31–33) och hon är i intervjun mycket tydlig med behoven inom samhällsbyggnadssektorn.

När hon började sitt utredningsuppdrag åt KK-stiftelsen förvånades hon över hur dåligt det fungerade med kunskapsöverföringen mellan de aktörer i byggprocessen som enligt hennes analys behöver en sådan bäst – beställarna-byggherrarna.

Det är inte så att byggherrar generellt sett är okunniga. Det är inte det det handlar om. Stora kunskaper finns men de är mycket ojämt fördelade och borde i en för byggsektorn idealisk värld vara en delad kunskapsbas.
Ull-Britt Fräjdin-Hellqvist jämför stora offentliga beställare som kommunerna i Stockholm, Göteborg och Malmö och den erfarenhetsbank var och en av dem sitter på som sällan kommer andra och mindre kommuner till godo.
Om de stora beställarna-byggherrarna öppet redovisar sina erfarenheter från sina stora byggprojekt för var och en annan beställare, privat eller offentlig, vad kan de vinna på det? Varför dela med sig av specialkunskaper man bygger upp på egen hand?

Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvists svar på den frågan är glasklar. Beställarnas-byggherrarnas roll i byggprocessen kommer aldrig att nå sin fulla potential så länge de inte samarbetar med målet att gemensamt bli bättre, mer kompetenta – och därmed mycket mer krävande som kunder till samtliga övriga parter i byggprocessen.

Statskontorets Sega gubbar? varnar för partnering.
”Vid partnering blir byggherren involverad i själva byggprocessen och hamnar ofta kompetensmässigt i underläge både tekniskt och ekonomiskt.”
”Statskontoret bedömer att endast byggherrar med hög kompetens och stark ställning kan delta i partnering-samarbete utan att samarbetet får för byggherren negativa konsekvenser.”

För Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist är inte själva begreppet partnering det centrala utan de möjligheter som i bästa fall kommer fram i lyckade partneringprojekt, att de leder till just delad kunskap.
”Många som är emot det här med partnering tror att det är konkurrenshämmande – det är precis tvärtom”, är hennes fasta uppfattning.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.