Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag03.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

"Bostäder – ett akut behov av helhetsgrepp"

Det krävs fler bostäder tycker Staffan Åkerlund.

Publicerad: 8 April 2015, 14:34


Aldrig har behovet av ett helhetsgrepp på bostadsproduktionen varit så akut som våren 2015.

Vi står inför uppgiften att samtidigt lösa de stora akuta tak-över-huvudet-behov på grund av att den rekordstora flyktinginvandringen bedöms bli långvarig enligt Migrationsverket samtidigt som den underliggande inhemska bostadsbristen ligger rekordhögt.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Målet att bygga 250 000 nya bostäder under fem år räcker inte på långa vägar att svara mot de verkliga behoven. Vi borde snarare sikta på halva byggtakten från miljonprogramsåren för att nå balans mellan utbud och verkliga behov.

Uppgiften är av den art och storlek att den borde samla hela samhället, politiken och näringslivet, för att hitta de mest verksamma insatserna. Det vore naturligt i ett akut skede som kräver snabbinsatser samtidigt som stadsutvecklingsfrågor och samhällsbyggnad måste ha decennie- och sekellånga perspektiv.

Det säger sig självt att denna typ av överväganden passar utomordentligt dåligt att hanteras med ett lapptäcke av tillfälliga nödlösningar. Även bakom tillkomsten av ett lapptäcke fordras det en övergripande planering, en vision.

Här måste politiken och näringslivet inte bara förstå varandra, man måste också på bägge sidor bejaka vad respektive part kan och bör leverera i ett gemensamt samhällsbyggnadsprojekt.

Företag i byggsektorn är i det sammanhanget underleverantörer oavsett om de ska bli framtida fastighetsägare, om de ritar eller konstruerar bostäderna eller bygger och förvaltar dom. Så måste det vara i en marknadsekonomi.

För den politiska sfären handlar det om att hålla i byggherrerollen fullt ut. Inte så lite skulle det kunna liknas vid Trafikverkets roll för ny infrastruktur som vägar, järnväg, broar, hamnar och flygplatser.  Man beställer i ökande utsträckning en funktion. Sedan får entreprenören föreslå och finna den bästa lösningen och genomföra den i samråd med beställaren.

Skillnaden mot bostadsproduktionen är dock oändligt stor. Infrastruktur ägs offentligt, bostäder mestadels privat eller kommunalt.

Men modern syn på tillkomsten av ny infrastruktur har numera en stor fördel som bostadsbyggandet borde lära sig mer av – ett allsidigt beslutsunderlag. De värden ett projekt leder till avvägs mot dess samhällsekonomiska kostnader i en cost-benefitanalys.

Denna analys borde vara politikens uppgift när det gäller bostadsbyggande i stort och tillåtas vara mer styrande.

Olika delförslag som investeringsstöd för nya små hyresrätter, minskade rot-avdrag, tillfälliga nödbostäder, fortsatt hyresreglering, politiska ingrepp i svenska modellen för arbetsmarknaden, bolånetak och skärpta amorteringskrav eller behov av utbildningssatsningar och tänkbara lösningar på det alltmer desperata arbetskraftsbehovet – allt detta måste utvärderas efter vad förslagen ger och vad de kostar ur ett samhällsbyggnadsperspektiv.

Byggsektorn och politiken kan inte dra åt olika håll i ödesfrågor.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.