Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Bostadsbubbla? Nej, största risken är politiken

Efterfrågan finns kvar oförminskad i de flesta lägen. Men köparna tar längre tid på sig.

Publicerad: 1 November 2017, 05:00


När produktionen av bostäder toppar på det sätt som sker i dag är det naturligt att den närmar sig ett läge där utbudet ska balanseras mot efterfrågan på nybyggnationen. När nu börsens stora byggbolag nu rapporterar sina resultat för årets första nio månader syns ett tydligare mönster. Efterfrågan finns kvar oförminskad i de flesta lägen. Men köparna tar längre tid på sig inför sina beslut.

En något spretig mäklarstatistik pekar också på en avmattning i prisrallyt på begagnatmarknaden. Där har prisrallyt planat ut och pekar neråt på vissa delmarknader. Men det är snarare tillnyktring än en begynnande kris även på den marknaden.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Det som sker nu, produktions- och efterfrågemässigt, bygger på mer grundläggande behov i ett växande Sverige där tempot i inflyttningen i storstäderna dessutom ökar. Sverige är ett högkostnadsland. Byggkostnaderna speglar detta. Och pressen uppåt på mark i attraktiva områden lär knappast minska.

Inte ett Stockholmsfenomen

Och det är inte enbart ett Stockholmsfenomen. Malmöregionen har nu kommit igen efter några års törnrosasömn, ekonomin växer och efterfrågan på nya bostäder pekar rakt upp igen. Detsamma gäller Göteborgsregionen där framgångarna för fordonsindustrin nu tränger fram till bostadsbyggarna i form ökande efterfrågan på nybyggnation.

Det är i det perspektivet vi bör utvärdera de återkommande varningarna för en kraschande bostadsmarknad, vare sig de kommer från en orolig riksbankschef, Finansinspektionen, någon enskild expert i Boverket eller en ekonomisk utsiktspunkt på Europa- eller världsnivå.

Risker finns där, det finns saker som händer utefter vägen när bostadsbehoven är så omfattande som de och varje hushåll gör sitt enskilt bästa för att lösa just sin situation. Men riskerna på samhällsnivå om byggtakten faller tillbaka till 1990-talsnivå eller situationen efter finanskraschen 2008, är den verkliga risken.

Angeläget att inte hindra bostadsbyggandet

Just bedömningen att det var 700 000 nya bostäder som skulle byggas under perioden fram till 2025 kan ju diskuteras. Men storleken på uppgiften ligger i häradet och anger riktningen på uppgiften på samhällsbyggnadsnivå.

Att inte sätta upp hinder för detta är ett lika angeläget statsintresse som någonsin att hålla inflationen i schack och att främja den ekonomiska stabiliteten via tillsynen av finanssystemen.

I dag är flera fastighetsekonomer övertygade om att de utlösande faktorerna bakom bostadskrascherna i Nederländerna och vårt grannland Danmark för mer än ett decennium sedan utlöstes av politisk klåfingrighet.

I förra veckans Fokus hänvisade också tidningens Jon Åsberg till detta i en text under rubriken ”Bostadsägare: somna om!” Den främsta risken på bostadsmarknaden för närvarande är den politiska, där batteriet åtgärder som avses kyla ned marknaden kan komma att gå för långt.

Det är fortfarande billigare att bo i bostadsrätter än i nyproducerade hyresrätter – även vid en ränta på fem procent,  påpekade ekonomiprofessorn Harry Flam på ett seminarium i september. För honom var det ett tungt vägande argument mot påstående att det existerar en bostadsbubbla.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.