Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag10.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

"Bostadspolitikens dolda makthavare"

Staffan Åkerlund: "Det är dramatiska 25 år som gått".

Publicerad: 30 September 2015, 10:03


Ämnen i artikeln:

riksbankenbostadsutvecklingfinanskrisbolånamorteringskrav

Det har gått ett kvartssekel sedan fastighets- och finanskrisens 1990-tal som hade följt i spåren på 1980-talets stora avregleringar.

Den så kallade novemberrevolutionen det året betydde att bankerna fick låna ut obegränsat med pengar utan att Riksbanken hindrade det. Valutaregleringens avskaffande gjorde pengar gränslösa och frigjorde räntorna.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Under det tidiga 1990-talet skakade hela finansmarknaden efter en rekordartad låneexpansion. Plötsligt hade det blivit fritt fram att investera – till allt högre kostnader – i framför allt fastighetsmarknaden.

Höga räntor vägde lätt

Det var affärsbankerna som finansierade de oreglerade finansinstituten och försåg låntagare med medel. Höga räntor vägde lätt när priserna på kommersiella fastigheter sköt i höjden.

Inom affärsbankerna fanns det varnande röster. Bankerna hade släppt krav på  avkastning och gav lån mot framtida värdeökning. Det tog ett hastigt slut när finansbolaget Nyckeln blev först ut i en lång rad fallissemang.

Bostadsbyggandet gick på sparlåga. Många byggare – trots att man stod utanför krisens epicentrum – gick på knäna.

En rad reformer tog sedan Sverige ur krisen. Riksbanken fick ett självständigt ansvar för penningpolitiken, landet anslöts till EU, de inflationsdrivande lönebildningen anpassades med industriavtalet till internationell konkurrenskraft. Vi gick i takt med omvärlden mot låginflation och prisstabilitet.

Det är dramatiska 25 år som gått. Riksbanken har hela tiden varit en viktig del av problemet inledningsvis och sedan lösningen, några år senare.

När riksbanken talar

När Riksbanken 2015 är en manande röst för att få politiken att kuva hushållens lånemöjligheter, är det samtidigt en stark röst för ett tvivelaktigt recept.

Receptet som förespråkas är att bromsa lånemöjligheterna för hushållen: bolånetak, amorteringskrav, avtrappade ränteavdrag – åtgärder som minskar efterfrågan och byggande. Konstruktiva lösningar för balans mellan utbud och efterfrågan lyser med sin frånvaro.

Och när Riksbanken talar, är det många politiker som lyssnar. Frågan är hur rätt Riksbanken har i sin aktivism.

Vilka eller vad ska finansiera bostadsbyggandet om hushållen bromsas?

Under den värsta 1990-talskrisen höll hushållen emot och bidrog starkt till att rädda banksystemet.  Bankernas kreditförluster på hushållen var försumbara med tanke på krisens djup. Bostäderna användes liksom i dag till boende. Graden av spekulation är låg. Det gäller även i dag. Vi behöver hög efterfrågan från hushåll som är ekonomiskt starka. Nya bostäder måste byggas tills marknaden är i balans. Befolkningen växer.

I helgen publicerades rapporten ”Den bedrägliga skuldkvoten” av analysföretaget Evidens. Denna visar att de svenska hushållen fortsätter att vara välfinansierade. Det bör vara en signal till den inte längre så dolda makthavaren i bostadsfinansiering, Riksbanken, att betänka sitt inflytande över bostadspolitiken.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.