Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag06.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Byggarna och klimatpanelen

Det är inte helt enkelt att tolka FN:s klimatpanels femte rapport som presenterades i Stockholm i på fredagen i förra veckan. De forskarrapporter som ligger till grund för panelens slutsatser pekar på motstridiga fakta.

Publicerad: 3 Oktober 2013, 08:03


Det är inte helt enkelt att tolka FN:s klimatpanels femte rapport som presenterades i Stockholm i på fredagen i förra veckan. De forskarrapporter som ligger till grund för panelens slutsatser pekar på motstridiga fakta. Klimatmodellerna är bland de mest komplicerade försök till beräkningar människan känner. Vi kommer inte att få något facit på sanningshalten i förutsägelserna på många årtionden.En sak vet vi dock med säkerhet. Eftersom det vi bygger i dag, hus, anläggningar, infrastruktur ska stå och fungera väl i ett tidsperspektiv som sträcker sig in på 2100-talet, måste vi ta höjd för detta. Byggbranschen utgör nästan en tiondel av marknadsekonomin Sverige. Byggbolagen arbetar i den privata delen av ekonomin även om staten, kommunerna och landstingen totalt sett är den största köparen av branschens utbud.I en marknadsekonomi handlar det om att hantera risker. På kort och lång sikt. I dag är klimatfrågan framför allt en fråga om risk för byggsektorn men också om stora möjligheter. Här finns teknik, material och metoder att uppfinna och stärka sina företag med.Av alla de faktorer som driver utvecklingen inom bygg – ny teknik, nya samverkansformer, bostadsbehov, förändringar i arbetsmarknaden – är klimatfrågan den stora vattendelaren. För Sveriges del berörs vi dubbelt upp. Ökande vattenmängder och plötsliga förlopp i väderomslagen betyder att vi måste dimensionera våra vatten och avlopp efter extremvärden eller att bygga hus och anläggningar som klarar perioder av svåra översvämningar.Detta scenario är ingen dystopi, det handlar om slutsatser och planering som har pågått i flera år inom FOI och Sveriges kommuner. Det görs inventeringar av beredskap i kommunerna och handlingsplaner.Stora miljökatastrofer som orkaner i Kina eller USA påverkar också Sverige direkt genom sina ekonomiska konsekvenser. Frihandelslandet Sverige lever på att exportera men även på att importera. Katastrofväder av orkanstyrka långt borta blir på det sättet snabbt jobb- och plånboksfrågor här, även om vi skulle ha solskensväder.Klimatfrågan är på det sättet en fråga om perspektiv. Vi måste samtidigt kunna ana de stora sammanhangen och de omedelbara – de aktuella byggprojekten. Dessa ska inte bara bli lyckade projekt ekonomiskt sett under byggtiden, de ska vara lönsamma i drift under mycket lång tid. En drastiskt högre miljöbetingad risk ska vägas in i den totala kalkylen.Hur klarar vi detta? Vem gör detta? Det handlar ju både om företagsekonomiska överväganden och nationella och globala miljömål. Är det verkligen enskilda byggherrars, entreprenörers, fastighetsägares eller arkitekters ansvar?Det enkla svaret på den svåra frågan är ja. Läs gärna debattartikeln i detta nummer av it- och energiministern Anna-Karin Hatt, (C) och centerns bostadspolitiske talesman Ola Johansson, civilutskottet i riksdagen, där de aviserar drastiskt skärpta energikrav på nyproducerade bostäder men också stimulanser i form av skatteavdrag för fastighets-ägare som planerar att tillverka egen energi. Vi har en lång resa framför oss och den består av summan av de många små stegen i rätt riktning.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.