Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Carillions öde är en smärtsam påminnelse

Framgångssagan var ett skickligt kamouflerat ”race to the bottom”.

Publicerad: 14 Mars 2018, 05:00


Konkursen för Storbritanniens näst största byggare, Carillion, gav chockvågor genom tusentals företag och tio tusentals anställda. När Byggindustrin skrev om konkursen i januari 2017, var den snabba omsvängningen från börsrekord till konkurs fortfarande svårtolkad.

Två månader senare talar åtminstone investerare öppet om hur alla varningstecken fanns på plats för den som var villig att se. Det är en lärorik men dyr läxa för anställda, investerare, underleverantörer och den brittiska staten.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Redan från början handlade det om att göra affärer med offentliga beställare. Alltifrån icke vinstdrivande bibliotek till fastigheter och infrastruktur. Genom åren skalades verksamheten upp tusenfalt och Carillion värderades strax före sin första vinstvarning någonsin till sin rekordnivå så sent som i juni 2017.

Förvaltning av fastigheter och järnvägsunderhåll är några av de statliga uppdrag som vägde tyngst i verksamheten. Här fanns bland annat 50 fängelser, bostäder för 50 000 militärer och sjukhus med kapacitet för 11 500 patienter. Utöver detta pågick det spektakulära joint venture-projektet, höghastighetsjärnvägen mellan London och Birmingham, Manchester och Leeds och vid sidan av detta kontrakt som exempelvis kontrakt på omvandlingen av Battersea power station värt 400 miljoner pund.

Många underentreprenörer

Under 2016 köpte Carillion tjänster av andra företag till ett värde av 952 miljoner pund. De hade en affärsmodell som byggde på ett mycket stort antal underleverantörer, uppskattningsvis så många som 30 000.

Carillion hade 20 000 egna anställda i Storbritannien, 43 000 totalt, inberäknat Kanada, Mellanöstern och Karibien.

Efter Carillions tredje vinstvarning på fem månader under 2017 tappade börskursen 90 procent av sitt värde.

Bakom vinstvarningarna fanns vidlyftiga, riskfyllda projekt i Mellanöstern, rapporterade bland annat BBC. Till det kom årslånga förseningar på grund av byggfel i Midland Metropolitan Hospital i Sandwell och Royal Liverpool Hospital. En större förbifart i Aberdeen hade försenats av markproblem.

Vid konkursen hade Carillion skulder på 900 miljoner pund och en skuld på 600 miljoner pund till företagets pensionsfond.

Vad hade investerarna missat?

Så vad hade investerarna missat? Med all uppmärksamhet på Carillions 16 års obrutna rad av utdelningar var det få som noterade avvägningen mellan risk, rörelsemarginal på drygt 3 procent den höga skuldsättningen.

I Storbritannien lika väl som i Sverige, är det avgörande att ha en kassa till räntor, löner, pensionsavsättningar och skatter om kundernas betalningar av olika skäl dröjer.

Har man dessutom en affärsmodell med stat och myndigheter som enda kund och lägsta pris som enda princip för deras upphandlingar, koncentreras risken i takt med alltmer pressade marginaler.

Framgångssagan var ett skickligt kamouflerat ”race to the bottom”.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.