Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Därför bygger vi etiskt

Nye ordföranden i Samhällsbyggnadssektorns etiska råd, Olle Ehrlén, ser gemensamma intressen med Konkurrensverket. Det är naturligt.

Publicerad: 2 Maj 2012, 11:56

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ser man till det totala byggandet som utförs i landet under ett år så omsätts i stort sett hälften av alla pengar mellan byggföretagen och offentliga beställare. Och notan hamnar hos dig. För dig som kund handlar det naturligtvis om att få ut så mycket vägar, broar, tunnlar eller sjukhus som möjligt för pengarna.

Så, defintionmsmässigt, den myndighet som övervakar själva affärssystemet när det privata näringslivet gör affärer med det offentliga, skattefinansierade och dess effektivitet, ligger i allas intresse.

Det som pågår i dag är en rejäl uppstramning av konkurrensreglerna i hela näringslivet. Fortfarande för trettiotalet år sedan fanns det en öppning för särbehandling och särfall som i dag hade varit helt omöjliga.

Ett exempel: I slutet av 1970-talet fick juridikstuderande som läste skatterätt lära sig att mutor i vissa fall var avdragsgilla för svenska företag.

Det handlade om en svensk lastbilstillverkare som ville dra av sina mutor i Irak. Det fick de, vilket noterades av storögda blivande jurister.

Men 2012 är annorlunda.

Export-import är inte bara en angelägenhet för storföretagen, globaliseringen griper in i varje människas vardag på tusen olika sätt.

Det vi producerar i form av varor och tjänster betalar för svenskdesignade kläder från Bangladesh, hobbyverktyg eller utemöbler från Kina, bilar och livsmedel från samtliga världsdelar. Liksom för den senaste Iphonen, utvecklad i Kalifornien och tillverkad för någon hundralapp i Kina.

Skillnaden mellan 1970-talets värld och 2012 är på detta sätt enorm också när det gäller etik och moral. De svenska myndigheterna och domstolarna kan ju knappast tillämpa en uppsättning regler och normer för uppförandet inom landets geografiska gränser och en annan för uppförandet utanför.

Ska Sverige fortsätta att vara ett av de minst mutade, okorrumperade länderna i världen, ska vi självfallet ha samma måttstock för alla affärer och överallt. Det är det som ämnet etik handlar om när det rör affärer. Offerter ska bedömas efter sina förtjänster. Inget annat.

Detta tvingar företagen ständiga förbättringar om de vill vara konkurrenskraftiga och överleva på marknaden.

Konkurrensverket har sedan mitten av 1980-talet fått allt skarpare uppdrag och det ska näringslivet vara tacksamt för. För i längden blir alla starkare av detta.

För just byggsektorn är detta särskilt viktigt. Totalt sett står bygg för omkring nio procent av BNP och en stor del av omsättningen gäller arbeten åt offentliga sektorn, framför allt byggandet av infrastruktur, skolor, sjukhus och annat offentligägt.

För 30 år sedan var det närmast en självklarhet att sådant skulle byggas av svenska företag. Så är det inte längre. Det räcker att passera pågående arbeten på Norra länken eller Citybanan för att notera globaliseringens intåg.

Bara den som aldrig fuskar kommer att arbeta med sin konkurrensförmåga på djupet. Hög etik är hårdvaluta för framtidens byggföretag. Och faktiskt – så har det alltid varit för de bästa.

Ingrid Gallagher - ingrid@byggindustrin.com

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.