Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag10.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

De många små insatserna måste bli så många fler

Dagens bostadsmarknad är decentraliserad och småskalig.

Publicerad: 12 September 2018, 04:00


Så mycket som en tredjedel av miljonprogrammets bostäder var småhus. Hyfsat billig mark i nya områden utanför stadskärnorna och tätbebyggelse öppnades, ett komplement, ett mer avlägset och billigare alternativ till städernas traditionella villakvarter och ett mer jordnära sätt att bo jämfört med de nya förorternas stora hyreshus.
Mot slutet av miljonprogrammet var dominansen för småhus i stort sett total och det storskaliga experimentet att bygga fler-familjshus med industriella metoder, rälsutläggning, och logistik och teknik avstannade lika tvärt som det inleddes. 1970-talet har hittills aldrig återuppnåtts.

Nu saknas förutsättningar

2018 existerar inga förutsättningar för denna typ av massproduktion. Det visar forskning som jämför produktivitet då och nu. Det utfaller inte till dagens fördel. 1970-talet byggde mer än dubbelt upp sett till volym på samma tid. Ett sätt att tolka det är att produktiviteten gått bakåt i motsvarande grad.
Men riktigt så är det inte. Det går inte att jämföra byggande så endimensionellt.  Förutsättningar för bostadsproduktion har förändrats.
Bostadsbehoven är knappast mindre än de var när miljonprogrammet inleddes i mitten av 1960-talet. Men finansieringen är nu i huvudsak upp till de enskilda hushållen. 1965 var Sverige en salig blandning mellan planekonomi och marknadsekonomi när det gällde bostäder.
Det mesta var strikt reglerat via statens krav på bankernas bostadskrediter liksom  offentlig finansiering.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Tvingade till avreglering

Att villamarknaden avreglerades liksom strax därefter bostadsrätterna, var något statsmakterna tvingades till i takt med att de offentliga finanserna inte räckte till. Och övergången till mer marknadsnära förhållanden var heller inte helt lätt.
Bankerna visste till exempel inte hur bostadsrätter skulle värderas och viktas som säkerheter. Då var det lättare med småhusen och villamattorna. De var hastigt byggda i husfabriker som gick på högvarv i en årstakt fem sex gånger högre än dagens.  
Men efterfrågan på industriellt byggande gäller i dag flerbostadsbyggnader där en kraftig förstärkning i form av ny produktions-
kapacitet i fabriker pågår liksom i produktionen av insatsvaror som massivträ och limträbalkar där volymerna snart är på väg att tiofaldigas.

Klimat och stadsbyggnad bakomliggande krafter

Bakomliggande krafter är dels klimatpåverkan där förutom materialet också produktionen i fabriksmiljö är resurssnålare än platsbyggen. Dessutom tillkommer hur vi ser på staden i sig.
Förtätning är sedan ett antal år en genomgripande trend i de flesta europeiska länder. I Sverige ger detta en välkommen möjlighet i miljonprogramsområden. Privata fastighetsägare kan investera med lönsamhet och samtidigt genomföra stegvisa upprustningar av enskilda lägenheter.
Jämfört med miljonprogrammets planekonomi är dagens bostadsmarknad decentraliserad och småskalig. Det är en välkommen utveckling. Nu måste många små insatser bara bli så många fler.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.