Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Den etiska kompassen

En av de absolut viktigaste frågorna för Sveriges Byggindustriers (BI) stämma den 16 maj 2013 var att anta en uppförandekod för föreningens 3 200 medlemsföretag. Beslutet som togs av stämman hade förberetts av en arbetsgrupp under ett år och förankrats inom organisationen under vägen.

Publicerad: 6 Februari 2014, 08:46


Arbetsgruppen bestod av företrädare för medlemsföretagen: Per-Ingemar Persson, Veidekke, Per Edlund, Tornstaden och Mats Johansson från Peab. Från BI leddes arbetet av Ola Månsson, Peter Löfgren, Olof Johnson, Gisela Högberg och Anders Gärdsmark.

”Vi vill gärna se det bevisat att branschen är bättre än sitt rykte”, sade Per-Ingemar Persson i en intervju i Byggindustrin inför beslutet i fjol. ”Men vi menar samtidigt allvar. Det är ingen kampanj. Den här koden måste alla förhålla sig till när de arbetar med sina vardagsfrågor, när de gör affärer, deltar i upphandlingar, anlitar underentreprenörer och leverantörer. Implementeringen av koden ska förbättra den etiska kompassen i företagen.” (Byggindustrin 10 maj 2013)

Ett år har snart förflutit men utvecklingen har inte stått stilla. I samband med antagandet sattes också en tidtabell upp.

Inför den kommande stämman dras arbetet igång att få firmatecknare i varje enskilt medlemsföretag att personligen skriva på ett bindande avtal med BI att följa uppförandekoden.

Det är en välbehövlig kodifiering av etiska principer och förhållningssätt som i hög utsträckning förändras över tiden. På samma sätt måste därför uppförandekoden hela tiden vara en levande diskussion inom företagen och bottna i de egna anställdas känsla för frågor om rätt och fel. Samtidigt som värderingar om vad som anses okej trendmässigt skärps.

Presenter och representation som ansågs som välmotiverade i affärslivet för något decennium sedan faller helt utanför ramarna för det tillåtna i dag.

För en offentlig beslutsfattare i byggfrågor bör det därför vara naturligt att ställa sig kontrollfrågor när det gäller relationer med tänkbara avtalsparter. Summan, en bjudlunch eller hockeybiljetter för några hundra eller en resa för kanske det tiodubbla, har mindre betydelse för om det är ett mutbrott och bestickning än vad som är syftet med erbjudandet.

Peter Löfgren, BI, sade i samma artikel i maj 2013 att ”Om jag accepterar, kommer det att begränsa min affärsbedömning? Kanske bör du fråga dig vad din chef skulle svara i samma situation och om du har dennes stöd. Hur kommer din acceptans att värderas i min omgivning? Vad hade jag tyckt om erbjudandet om det kommit utifrån?”

I veckan föll en dom i Falu tingsrätt i ett mål som handlade om hur Trafik- och fritidsförvaltningen i Falu kommun 2009 slöt ett avtal med Peab om drift och underhåll av gator för 161 miljoner utan upphandling. Kommunens tjänstemän hade bjudits på Melodifestivalen, på hockeybiljetter och ett par middagar av två tidigare Peabanställda. Sex personer dömdes till dagsböter för tagande av muta och bestickning trots att beloppen inte bedömdes som ”påfallande stora och brotten inte vittnar om någon större förslagenhet”, enligt tingsrätten.

En uppförandekod handlar just om detta: att stärka den etiska kompassen, magkänslan för rätt och fel, att höja ribban, att bygga upp allmänhetens förtroende för en bransch som på många olika sätt berör alla i samhället. Som byggare av bostäderna, av arbetsplatserna av vägar och infrastruktur. Och som arbetsgivare, direkt eller indirekt, för åtskilliga av oss. Vi är samhällsbyggare. Vi bygger också förtroende.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.