Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Den som bär risken ska belönas därefter

Det är detta som den ”tråkiga” termen standardavtal handlar om.

Publicerad: 17 Oktober 2018, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Centralt i allt lyckat byggande är existensen av ”den goda affären”. Den som måste finnas i varje led i kedjan av deltagande parter. Om den av någon anledning saknas någonstans är sannolikheten stor att kedjan brister.
Så skulle man kunna sammanfatta filosofin bakom AB-systemet, de standardavtal som sedan länge utformats för de största delarna av byggsektorn har mödosamt under lång tid och i olika uppdateringar förhandlats fram inom Byggsektorns kontraktskommitté, BKK.
Den senaste generationen av allmänna bestämmelser fick sin start 2004 med AB04 och avslutades med standardavtalet för konsulter som kom 2009.
Mycket har hänt kring företagens affärsmodeller och arbetssätt sinsemellan sedan 2004. Det gäller såväl arbetssätt i projekten såväl som teknikutveckling. Om ett par år är det tänkt att nästa generation ska börja ersätt dagens.
Utmaningen för juristerna som står för huvuddelen i avtalsskrivandet är just att i de olika bestämmelserna fånga in själv affären, pengarna för det väl utförda arbetet. Eller om något går snett – ersättningen till den part som utan egen skuld blir lidande för saker någon annan part gjort eller inte gjort.

Den tråkiga termen

Det är detta som den ”tråkiga” termen standardavtal handlar om. Det är den juridiska formuleringen i paragrafer och bestämmelser av hur risker i byggprojekten ska hanteras. Input till detta kommer från själv produktionsledet där bransch efter bransch redovisar ”sin affärsidé”, vad man råder över och den risk man är beredd att bära.
Det säger sig självt att detta tar tid. För AB04 tog denna intresseavvägning tio år på sig.
Hur började detta system? Varför inte enbart låta den starkaste parten få fritt fram? Till slut är det ju ändå marknaden i sig som återupprättar någon sorts balans mellan parterna.
Svaret är den gamechanger som gjorde entré i Stockholm 1907. I stort sett över en natt började även stora komplicerade projekt att bli klara i tid, till rätt kvalitet och till avtalad peng.
Byggsektorn var vid den tiden inte van vid detta. Förseningar och problem var så vanliga att de närmast sågs som normen.
Under de följande decennierna kom företaget att bygga stora delar den stenstad som fortfarande präglar huvudstaden och andra delar av landet. Några exempel: Myrstedts Matthörna (hörnet Kungsgatan-Norrlandsgatan) från 1909, det första som byggdes med den nya metoden armerad betong och som byggdes på rekordtid. Stockholms stadion, 1911-1912, den komplicerade grundläggningen till Stadshuset, Danvikshem, fastigheten på Biblioteksgtan med bion Röda Kvarn, NK-huset, Citypalatset, Södersjukhuset 1937-44.

Gamechanger

Så vad gjorde Kreuger & Toll till denna gamechanger?
Den nya tekniken förstås liksom förmågan att använda dess fördelar till fullo. Men framför allt viljan att ta på sig risk på ett sätt som ingen annan innan dess, ett närmast strikt ekonomiskt ansvar för leverans på avtalat sätt. För detta kunde man också ta duktigt betalt.
Hade Myrstedts Matthörna blivit ens en vecka sen hade Kreuger & Toll gått i konkurs. I stället gjorde byggaren succé i fastighets-Sverige liksom i världen.
1924 svarade den samlade byggsektorn med AB-systemet. Ansvar för risk ska löna sig.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.