"Den svenska modellen närmar sig nästa steg"

I måndags överlämnade Sveriges Byggindustrier och Byggnads utgångspunkter för årets avtalsrörelse. Avståndet mellan parterna är betydande och förutsättningarna – minusränta och obefintlig inflation – är exceptionella.

Till detta kommer de omfattande behoven att byggsektorn ska bidra med jobbmöjligheter för nyanlända migranter med små eller obefintliga svenskkunskaper och ofta bristfälliga utbildningar.

Hur ska detta anpassas till den svenska modellen?

Att få motstridiga intressen att på gott svenskt vis enas kring kompromisser som också levererar avsedda resultat, lösningar på de problem som åsyftas, borde bli extra svårt denna vår.

Att också denna lönerörelse ska försöka navigera sig fram till ett framgångsrikt resultat som alla parter kan leva med och som också fortsätter att leverera reallöneökningar med hänsyn till exportindustrins konkurrenskraft har ifrågasatts som aldrig förr sedan första Industriavtalet såg dagens ljus 1997.

"Måste utlösa säkerhetsventil"

Men det är ändå inte hopplöst. De samlade utmaningarna har sedan i höstas vuxit till sig i sådan omfattning att den tryckkokare där den svenska modellen nu befinner sig i snart måste utlösa sin säkerhetsventil.

Så har skett varje gång när den svenska samhällsmodellen satts under förändringstryck av liknande slag tidigare. 1990-talskrisen resulterade i skattereform, pensionsreform, oberoende riksbank, EU-medlemskap, Industriavtalet, ökad konkurrenskraft och höjda reallöner.

Det är troligt och sannolikt att det sker även denna gång – om alternativen är tillräckligt förskräckande.

För femton år sedan sågs byggsektorn som fragmenterad och därmed i sin helhet ofta ineffektiv verksamhet med många inneboende konflikter. Att se tillbaka på vad som hänt i byggsektorn under dessa 15 år bör läggas till på 1990-talistan över positiva, konstruktiva förändringar som svar på dåtidens utmaningar.

Bransch i förändring

Om det stora problemet 2001 var att byggsektorn var så fragmenterad ser vi 2016 allt tydligare hur olika samverkansmodeller håller på att förändra branschen i grunden. Årets Bygge har sedan 2012 exemplifierat detta genom att varje år lyfta fram 20 nomineringar som belyser väl genomförda byggprocesser. Byggherrar, byggare, installatörer, teknikkonsulter, arkitekter – allt fler identifierar gemensamma nämnare i många projekt för de olika aktörerna att förhålla sig till. För helhetens skull. Detta ökar dramatiskt möjligheterna för det enskilda projektet att bli framgångsrikt.

Att på samma sätt hitta svar på bättre avtalsprocesser och färre konflikter ute i företagen kommer att gynna såväl arbetsgivare som anställda medarbetare. Det är en förutsättning för byggsektorns förmåga att bygga alla de 100 000-tals bostäder som måste till de närmaste decennierna.

Samverkan är modellen också för arbetsmarknadens parter i detta. Den är nödvändig i samhällsbyggandet.

Staffan Åkerlund