Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Det finns hopp inför 2020

Dåliga mellanmänskliga relationer i byggprojekten kostar pengar, stora pengar.

Publicerad: 20 April 2010, 12:00


Byggindustrin intervjuar organisationskonsulten Göran Härngren nummer 14 som kommer ut på fredag, 23 april. När han kvantifierar storleken på problemen baserar han sina slutsatser på en undersökning som Byggtjänst beställde av Industrifakta 2008.

Den undersökningen visade att 13 procent av tiden för byggprojekt används för att rätta fel som uppstått på grund av bristande kommunikation. Det undersökta årets bygginvesteringar var 175 miljarder (2006) och kostnaderna för missarna blir därmed 23 miljarder kronor.

I ett kommande nummer kommer tidningen att följa upp veckans intervju med Göran Härngren med en större genomgång och intervjuer kring boken "Att utveckla teamkulturen i byggprocessen" (Byggtjänst 2009) och redovisa vad som kan göras för att komma till rätta med problemen.

Men Göran Härngren är lyckligtvis inte en ensam röst i en öken. Flera goda initiativ har redan tagits och ännu fler är på gång. Vi kan till exempel se det nya historiska byggavtalet 2010 som träffades förra veckan som ett tydligt inslag i denna strävan.
Den svenska byggsektorn ska bli mer konkurrenskraftig. Det är ett måste i en gränslös värld.

Insikten har vuxit fram på bägge sidor i takt med att utländska företag börjat vinna många av de största upphandlingarna. När nya byggavtalet presenterades på Byggnads och BI:s gemensamma presskonferens 13 april, berättade Byggnads ordförande Hans Tilly hur han slagits av de mycket stora skillnaderna mellan anbuden på Norra Länken i Stockholm.

I samband med en större intervju med Claus Pedersen (Byggindustrin 10.2010) som leder den tyska byggjätten Bilfinger Bergers skandinaviska avdelning, tog Byggindustrin också del av Vägverkets redovisning av sin upphandling.

Mellan lägsta (Bilfinger Bergers) och högsta anbud i NL 22 skilde det 270 miljoner kronor. Bilfinger Berger begärde 320 miljoner för att bygga denna del. Högsta bud låg på 590 miljoner kronor för samma jobb.

Liknande mönster syntes i delar av Citybanan. Bilfinger Berger driver för närvarande fyra större infrastrukturprojekt i Stockholm: NL 12 och NL 22 samt Odenplan och Anslutning Stockholm Södra i Citybanan.

"Den svenska marknaden ger en större nettovinst än den tyska, där konkurrensen är hårdare", menar Claus Pedersen.

Från de svenska byggherrarnas sida har det varit en medveten satsning att bjuda in utländska byggföretag att pröva sina krafter här. Statliga verk, kommuner och landsting vill helt enkelt få mer valuta för satsade skattekronor och i det perspektivet accepterar man inte längre skenande byggkostnader. Ett tydligt kundfokus är på väg att vinna insteg i byggprocessen på ett sätt som tidigare varit sällsynt.

Effektivast och bäst blir därför utslagsgivande för den som vill ta för sig på framtidens byggmarknad och detta håller med full kraft på att stöpa om samhällsbyggnadssektorn.

Efter två mycket kritiska statliga utredningar under 2000-talet, Skärpning gubbar och Sega gubbar, tog finansdepartementet i fjol initiativ till gemensamma överläggningar med aktörerna i byggprocessen.

Detta ledde i början av 2010 till en gemensam skiss på ett "Hållbart samhällsbyggande i världsklass".

I dagsläget håller staten, byggherrarna, byggbranschens och arbetsmarknadens parter på att skapa ett gemensamt utvecklingsprojekt för samhällsbyggnadssektorn och en styrgrupp för projektet med dussintalet ledamöter har redan utsetts.

Här ingår två av de personer som deltog redan i de inledande samtalen hos finansdepartementet - Hans Tilly från Byggnads och Bo Antoni från BI. Bägge står självklart bakom projektets övergripande mål, att "Infria kundernas förväntningar och 30 procent lägre livscykelkostnad senast 2020".

Det nya byggavtalet kan ses i denna belysning. Bättre kollektivavtal spelar en viktig roll för hur byggprocessen kan utvecklas i denna riktning. Två av deltagarna i utvecklingsprojektet för samhällsbyggnadssektorn har därmed redan börjat leverera. Det finns hopp inför 2020.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.