Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag04.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Det svåra valet mellan kol och kärnkraft

Den japanska tragedin som utspelar sig inför världens ögon har många dimensioner. Naturen är våldsam i sig. Här möter naturkrafterna de mänskliga ansträngningarna att göra farlig teknik säker. Och människan förlorar.

Publicerad: 15 Mars 2011, 12:21


När den logaritmiska Richterskalan når ofattbara höjder kan inte ens det jordbävningsvana Japan värja sig.

För ögonblicket kommer det bara dåliga nyheter ut om tillståndet för det hotade kärnkraftverket Fukushima och många ställer sig frågan hur man alls kan komma på idén från början att satsa på teknik med så koncentrerade och ofattbart stora risker som kärnkraften innebär.

För oavsett vad som utlöser en kris för ett kärnkraftverk är skadeverkningarna svåra att överblicka.

Men skälet till att länder alls satsar på den civila kärnkraften är alternativen. Kol och olja dödar långsamt och varje dag genom sin förbränning bara genom att förgifta natur och människor med sina utsläpp.

I Vetenskapsradion i P1 summerade i tisdags Mats Harms-Ringdahl, professor i strålningsbiologi och föreståndare vid Centrum för strålskyddsforskning vid Stockholms universitet cancerläget efter katastrofen i Tjernobyl. Största risken var sköldkörtelcancer. Bortåt 6 000 barn drabbades av detta. De flesta opererades med framgång men 12 barn dog.

"Andra cancerformer har inte ökat på grund av Tjernobyl", konstaterar Mats Harms-Ringdahl. Tjernobyl kommer inte att märkas i statistiken.

Det gör däremot utsläppen som följer av fossila bränslen. Cancerfallen i brunkols-Europa liksom i miljökatatsrofernas Kina som storsatsar på ny kolkraft, räknas i miljoner. Här finns ingen statistisk osäkerhet.

Men vad gör man när behoven av elektricitet ökar i den takt världen kräver i dag?

Förutom tillverkningsindustrin och hela det civila samhället står vi inför en elektrifiering av hela transportsektorn, även om den sker gradvis och under årtionden.

Japan, som efter den första veckan med alla återverkningar av jordbävningarna, flodvågen och de radioaktiva utsläppen, står nu inför en fjärde katastrof: att industri och produktion står stilla på grund av brist på energi. Landet har befunnit sig i recession i årtionden. Hur ska man kunna resa sig?

Japan måste förutom att övervinna de mest akuta kriserna nu också ha politisk kraft att fatta de stora och avgörande besluten om framtidens energiproduktion och ekonomi. Sannolikt skrämmer nu kärnkraften fler än såväl jordskalv som flodvågor.

Sverige var fram till tankeförbudslagen 1986 en av världens ledande nationer inom forskning och utveckling kring kärnkraftsteknik. Sedan följde mer än 20 år av totalstopp.

Kommer den svåra krisen för kärnkraften att leda till nya politiska blockeringar? Kommer världen alls att klara av väga olika riskscenarier mot varandra och fatta kloka hållbara beslut?

Det finns inga enkla lösningar. Vi måste sluta slösa energi, vi måste få effektivare fordon, vi behöver massor av förnyelsebar energi. Och vi måste fortsätta att utveckla allt säkrare kärnkraft. Kolet dödar dagligen långt fler än krisande kärnkraft och måste därför fasas ut först.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.