Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Detta lär vi oss av Citybanan

Inga systemfel, ändå inträffade olyckorna.

Publicerad: 14 Juni 2017, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Citybanan är med sina 16 miljarder kronor och åttaåriga byggtid ett av de största järnvägsprojekten i modern tid. Och en av de största tekniska utmaningarna. Att spränga sig fram genom berget under huvudstaden, meter för meter och mellan olika tunnelsystem, T-bana och snuddande nära husgrunder i andra fall, har krävt tekniska skohorn. Fastighetsägare har darrat över riskerna för sprickbildningar eller sättningar. Staden är gammal.

Ändå har det varit nödvändigt. Den omvittnade getingmidjan var sedan länge en tvångströja, en 1800-talskorsett som fick transport-Sverige att må dåligt, att fungera som en invalid.

Två nya spår är inte lite

Nu nästan 150 år efter att södra och norra landet knöts samman via huvudstaden, 146 år för att vara exakt efter kung Karl den XV:s invigning 1871 av två spår som förband den söderifrån kommande järnvägstrafiken med den norrgående är det dags att inviga två nya spår.

Låter det lite? Det är det inte. Det betyder att 60 procent av all trafik som trängts samman i getingmidjan plötsligt frigörs. Det är den utrymmeskrävande lokaltrafiken som nu får egna banor under centrala Stockholm mellan Södra Station och Tomteboda. Med tanke på urbaniseringen, att Stockholm är en av Europas snabbast växande städer befolkningsmässigt, är det ett senkommet men välkommet mirakel för 16 miljarder kronor och åtta års intensiv byggtid.

Den 9 juli är den högtidliga invigningen och dagen därpå, den 10 juli släpps trafiken på. Effekten för pendlare på de nya spåren från perrongerna på den nya storslagna stationerna 40 meter under jorden på Centralen och Odenplan kommer att motsvara vad många bilister upplevde när Norra Länken plötsligt stod klar och körbar för ett par år sedan.

Trots allt är tågpendlarna fler än de krypkörande bilarna så den samlade effekten blir betydligt större. Vi är vana vid att mäta våra trafikförseningar individuellt. De är förargliga och förlänger våra arbetsdagar. Men mätt på en nationalekonomisk vågskål kan vi börja förarga oss över hur många miljarder kronor mer som trafikstockningarna på spåren har kostat än det som nu investerats i de nya spåren.

Många olyckor under arbetet

I förra veckan uppmärksammade Vetenskapsradion på P1, Vetandets Värld, den kommande invigningen och sammanfattade på ett utmärkt sätt projektets alla utmaningar – att varsamt spränga sig fram meter för meter. Men programmet var samtidigt fullt realistiskt i så måtto att det i sin helhet knappast var olycksfritt.

Sammanlagt fem svåra arbetsplatsolyckor har inträffat under de åtta åren. Det är föga tröst att själva tunneldrivningen var fri från svåra olyckor eller att de tragiska händelserna inträffat ovan jord som ”vanliga” byggolyckor.

Utredningarna av de fem svåra olyckorna visade att inga systemfel var olycksorsaker, säkerhetsarbetet fanns på plats. Ändå inträffade de.

Getingmidjan är borta. Riskerna i arbetsmiljön för enskilda medarbetare finns kvar vilket drabbade delprojekt i Citybanan. Vi måste lära oss av varje enskilt misslyckande och säkerställa att det är noll allvarliga olyckor som gäller. Ingen ska behöva riskera liv och hälsa för smidigare trafiklösningar.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.