Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

"Du överklagar alltid detaljplaner förgäves"

Staffan Åkerlund tar fasta på slutsatserna i ett examensarbete från KTH.

Publicerad: 31 Augusti 2016, 08:30

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

KTHbostadsutvecklingdetaljplaneröverklagandenPBL

I ett aktuellt examensarbete på KTH, ”Överklaganden av detaljplaner i praktiken”, ger Gustaf Davidsson viktiga inblickar i hur det demokratiska inslaget, rätten att överklaga, påverkar byggplaner för kommuner när dessa väl har bestämt sig för vad som ska byggas.

Det är lagstiftarens avsikt att rätten att överklaga detaljplaner ska garantera att rätt avvägning görs mellan den enskildes rättigheter och staten.

Det är med andra ord en demokratisk tröghet i form av medborgarintressen som är inbyggt i den svenska rättsordningen och som dessutom har stöd i EU-rätten.

Satt under lupp

Denna tröghet låter sig inte utan vidare rubbas på. Däremot vet knappast de klagande vilka odds de har emot sig.

Det är just detta som Gustaf Davidsson och handledaren Thomas Kalbro satt under luppen.

Samtliga 292 antagandebeslut för detaljplaner som fattades under 2013 i 26 kommuner i Stockholms län har studerats och utvärderats. 27 procent överklagades.

För bostäder är det dock dubbelt upp. Av detaljplaner för 10 000 bostäder 2013 överklagades hälften, det vill säga planerna för 5 000 bostäder.

Går inte att stoppa

Davidssons genomgång av överklagandena är systematiskt: vilka som kan klaga, vad som kan klagas på, PBL, lagstiftarens avsikter och instansordningen. Efter att ha gått igenom samtliga ärenden och vägt dem geografiskt, socioekonomiskt sett till utbildning, inkomst, ekonomisk ställning, bakgrund, ålder och kön så släpper Davidsson bomben:

När en detaljplan väl läggs fram av en kommun går den inte att stoppa, den kan enbart fördröjas.

Det är en effekt av att samhällets intresse av att kunna bygga väger tyngre än det enskilda intresset att bevara status quo om dessa två motpoler kolliderar.

Kunskapen är låg

Kunskapen hos allmänheten om dessa verkliga maktförhållanden är dock låg, menar Davidsson.

För den klagande är perspektivet ett annat, oavsett argument för försöken att stoppa planer.

Det handlar om att stoppa nya bostäder i sitt närområde. Det är i stor utsträckning de starka grupperna på bostadsmarknaden (äldre, med hög utbildning, hög köpkraft och med Sverige som födelseland) som använder överklaganden för att bevaka sina intressen.

På andra sidan står de ännu inte etablerade på bostadsmarknaden.

Kommer att debatteras flitigt

Ett starkt särintresse kan därmed fördröja och fördyra byggplaner men så gott som aldrig stoppa dem.

Just denna akademiska granskning av planprocessen kommer att debatteras flitigt framöver, var så säker.

Samhället skulle vinna på att det blev tydligare för alla om de inser samhällets makt. Det avgörande demokratiska inflytandet över planprocessen sker innan kommunen lägger sina detaljplaner, det utövas i de allmänna valen. Det är politikens uppgift att jämka samman olika särintressen till en samhällsbyggande helhet.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.