Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Dubbelt upp för förorterna

Det finns många anledningar att rusta upp miljonprogrammens bostäder. Det mest uppenbara och delvis enklaste att åtgärda, är att sätta stopp för energislöseriet.

Publicerad: 11 januari 2011, 13:53

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


När Stockholms kommunala bostadsbolag tidigt i höstas berättade om de kommande tre årens upprustningsplaner (Byggindustrin nr 26-10), sattes målet att halvera energianvändningen från nuvarande 200 kilowattimmar per kvadratmeter och år till 100.

Inledningsvis handlar det om tio miljarder kronor under en femårsperiod och Byggindustrin rapporterade om hur kommunfullmäktige hade klubbat igenom ett stimulanspaket som möjliggör för de kommunala bostadsbolagen att finansiera miljardupprustningen genom sänkta vinstkrav från ägarens sida men utöver detta också budgeterade underskott.

Sammantaget frigörs på detta sätt de nödvändiga årliga miljarderna till denna del av upprustningen.

I september kunde vi berätta att såväl Familjebostäder som Stockholmshem klarar upprustningen med ett nollresultat medan Svenska Bostäder behöver budgetera 300-350 miljoner kronor i årliga underskott.

När målet har uppnåtts efter 2013 har miljonprogrammets flerbostadshus nått dagens nivå på energiförbrukning i nybyggda hus, cirka 100 kilowatt per kvadratmeter och år.

Här finns ett problem som alla lätt inser. Energieffektivisering är ett rörligt mål. Redan om tio år ska energianvändningen i nybyggda hus närma sig noll samtidigt som äldre beståndet måste renoveras mot allt lägre förbrukning.

Trots allt är det synnerligen lyckligt att denna mycket omfattande renovering sätts in i ett sammanhang med ett större – och högre – syfte än att enbart förbruka så lite energi som möjligt.

I Stockholm har de kommunala bostadsbolagen överlag mycket god ekonomi. Företagen har gjort stora reavinster på försäljning av fastigheter till bostadsrättsföreningar, framför allt i innerstan.

I ytterområden har intresset från de boende att bilda bostadsrättsföreningar varit lågt och framgångarna för de föreningar som trots allt bildades och köpte sina fastigheter har varit blandade. Hyresgäster här har rapporterat att de fått högre kostnader som bostadsrättsägare och att de har haft svårt att få igen insatsen om de vill flytta.

Här kommer de kommunala bostadsbolagens välfyllda kassakistor till god användning. I konsultjätten ÅF:s tidning Funktion, www.funktion.se, berättar ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M) om upprustningen av sex stadsdelar, det så kallade Järvalyftet.

Sammanlagt satsar man 20 miljarder kronor under en tioårsperiod i ett projekt som förutom den tekniska upprustningen lika mycket har fokus på social trygghet och trivsel.

Joakim Larsson beskriver bakgrunden till beslutet om Järvalyftet som ett abrupt uppvaknande. För några år sedan väckte Svenska Bostäders upprustningsplaner ett ramaskri bland hyresgästerna.

"Om jag säger att det inte var speciellt smidigt, är det en understatement. Mycket blev fel, men det renderade ändå i något gott", säger han. "Vi tog till oss av kritiken och började om med en lyssnande attityd. Vad ville de boende?"

Inom ramen för Järvalyftet involveras boende i Akalla, Husby och Rinkeby. Alla ska kunna komma till tals om lägenheternas standard, den yttre miljön, gemensamma utrymmen och trygghetsfrågor. En enkät i områdena nyligen visade att nio av tio boende trivdes – trots att mediabilden är en annan, enligt ÅF.

Just denna dubbla insats, den sociala – och den tekniska upprustningen, är det som kan förändra många vanföreställningar om flerbostadshusen i miljonprogrammet.

Som ägare till de största bostadsbolagen i Stockholm har staden uppmuntrat en långtgående omvandling av ägandet, bland annat därför att man hoppades på större engagemang från de boende.

I fortsättningen vill man gå längre samma väg genom att öppna för ägarlägenheter, gärna i samma hus som också har hyreslägenheter, menar Joakim Larsson.

En god bit på väg att höja boendekvaliteten i miljonprogrammets ytterområden har man redan kommit. I dag har omsättningen på hyresgäster sjunkit tio procentenheter till sju procent, helt jämförbart med Kungsholmen.

Och brottsstatistiken i Tensta är redan nu lägre än den på Östermalm, vilket brukar förvåna, menar Joakim Larsson.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.