Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag25.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Effektivare företag när gubbväldet bryts

Det senaste decenniet har byggsektorn dragit till sig uppmärksamheten från statsmakten när det gäller hur väl man står sig i förhållande till andra delar av näringslivet.  Konkurrensverket följer kontinuerligt sektorn genom att mäta och följa kostnads- och prisutvecklingen inom sektorn i jämförelse med kostnader och priser i övriga samhället.

Publicerad: 3 Mars 2010, 09:16

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Där har utvecklingen sedan Sverige blev medlem i EU inte utfallit till byggsektorns fördel, har Konkurrensverket, ett statligt verk, kunnat konstatera i rapport efter rapport. Verkets slutsats är alltid densamma sedan EU-inträdet. Byggverksamheten sker på en sluten, nationell marknad och saknar den konkurrens från utländska företag som får många i andra branscher att hela tiden vässa sin förmåga att konkurrera.

Konkurrensverket har visat detta i svart på vitt genom att man jämför hur konsumentprisindex, KPI, har utvecklats sedan 1995–96 med byggkostnadsindex, BKI. Innan Sverige kom in i EU följde dessa två index varandra i en stadigt stigande kurva. De svenska priserna ökade över hela linjen oavsett vad de gällde, varor eller tjänster.

EU-medlemskapet bröt detta när det gäller konsumentpriserna, som slutade stiga ett år efter EU-inträdet för att i stället plana ut. Inflationen hade under hela 1990-talet pressats ner och med Riksbankens stärkta ställning i förhållande till sina politiska uppdragsgivare blev en låg inflation det viktigaste målet för banken.

Till detta kom det faktum att lönebildningen i slutet av samma decennium började att anpassa sig till låginflationsscenariot. Trots att lönerörelserna gav låga årliga lönepåslag började reallönerna att stiga eftersom inflationen var lägre än löneökningarna överlag.

Företagen i olika branscher har fått resurser att betala sina anställda högre löner genom att år för år bli effektivare. Jämfört med året närmast innan har det man gjort blivit något billigare att utföra helt enkelt.

För byggsektorn har detta hittills inte gällt och Konkurrensverket har fortsatt att peka på avvikelsen. När konsumentpriserna planade ut till ett EU-snitt så har byggkostnaderna fortsatt uppåt på samma sätt som före EU. Svag konkurrens utifrån har gjort att det varit möjligt för byggsektorn att hela tiden skicka notan vidare till sina kunder. Husköparna, hyresgäster och skattebetalare har år efter år fått stå för notan när byggkostnaderna fortsätter att öka.

Om det har sett ut på det sättet hittills så är det nu på väg att ändras i allt snabbare takt. Konkurrensen från andra länders byggföretag är redan markant när det gäller många av de stora projekten inom infrastruktur. Norra länken och Citytunneln är två exempel. Framför allt tyska företag har de senaste fem åren gjort betydande inbrytningar och leder ofta konsortier där svenska företag ingår som samarbetspartner. På byggmaterialsidan händer också mycket sedan flera år. Byggföretagen har upptäckt potentialen i att samordna och ta kontrollen över sina materialinköp. Med detta följer också ett ökande fokus på styrningen av byggsektorns processer. Behovet av en bättre logistik blir uppenbar och har vuxit i betydelse för allt fler företag i konkurrensen om de stora projekten.

Allt detta leder till att företagen i byggsektorns olika delar nu har kommit in i ett nytt, och huvudsakligen positivt skede. Trycket utifrån får byggsektorn att söka nya metoder att förbättra sina möjligheter genom att fokusera på hur effektiv man är.

I veckans nummer av Byggindustrin lyfter vi fram ett perspektiv som i vardagslag kanske inte dominerar diskussionerna om byggsektorns effektivitet och konkurrenskraft – andelen kvinnor i byggsektorns företag.

För det mesta drivs resonemangen om kvinnors möjligheter att delta i näringslivet på ledande poster av rättviseskäl och med etiska och moraliska argument.
Men utöver dessa borde ekonomiska argument få betydligt större utrymme i framtiden. Och skälet till detta är enkelt. Fler kvinnor på alla nivåer i byggsektorns företag är en absolut nödvändighet för att man ska kunna vara attraktiva arbetsgivare och därmed klara de kommande enorma rekryteringsbehoven i en nära framtid.

Unga tjejer har sedan länge bättre skolbetyg och börjar dominera på utbildningsplatserna på universitet och högskolor. Att byggsektorn skulle blunda för detta och med en fortsatt gubbig branschkultur stänga halva den svenska begåvningspotentialen ute är inte längre möjligt.

Byggkommissionens betänkande ”Skärpning gubbar!” i början av 2000-talet som i fjol följdes av Statskontorets rapport ”Sega gubbar?” får med detta nummer av Byggindustrin och våra enkäter en tredje och hoppfullare avdelning. Kvinnorna kommer, det är de flesta enkätsvaren överens om. För dessa nyrekryterade kvinnor blir frågan – ”Är ni redo, gubbar?” Chanserna att så är fallet är glädjande nog på tydlig uppgång.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.