Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

En historisk satsning i Solna

Nu kommer vårfloden med OPS, offentlig-privat samverkan som finansieringsmodell för större investeringar.

Publicerad: 4 Maj 2010, 14:19

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Det är Stockholms läns landsting som går i spetsen för modellen när man tillämpar finansieringsmodellen på nya Karolinska sjukhuset som ska byggas för 14,1 miljarder kronor.

Tisdagen 4 maj blir ett historiskt datum på detta sätt. Det är första gången OPS-modellen prövas för ett större husbyggnadsprojekt men det är också volymmässigt ett genombrott för finansieringsformen i Sverige.

I Storbritannien blir OPS för större investeringar i offentlig sektorn, inte minst vid byggandet av nya sjukhus, allt vanligare. Den entreprenör som får huvudansvaret för projektet åtar sig därigenom också driftsansvaret för byggnaderna under en längre tid, vanligtvis 25-30 år.

Modellen är också mycket utbredd i Frankrike. På så sätt har världens största byggföretag, franska Vinci, ansvaret för driften av hälften av de franska motorvägarna i dag. Speciellt i en ekonomisk recession som den nuvarande har detta visat sig vara en mycket god konjunkturutjämnare för Vinci. Deras OPS-intäkter ökade i fjol med 2,4 procent samtidigt som övriga, byggrelaterade verksamheter, sjönk, vilket totalt sett gjorde att Vinci hittills kunnat gå stärkt ur krisen. Vinci har dessutom erövrat nya OPS-koncessioner för motorvägar i Tyskland och Slovakien (se Byggindustrin nummer 15, ute fredag 7 maj).

I nummer 3-08 gjorde Byggindustrin en större genomgång av svårigheterna för OPS att få sitt genombrott i Sverige. Efter byggandet av pionjärprojektet inom området, Arlandabanan, hände inte mycket. Byggindustrin beskrev problemen som en kraftmätning inom alliansregeringen mellan inftrastrukturministern Åsa Torstensson som är för OPS och finansminister Anders Borg, som bromsade av statsfinansiella skäl.

När nya Karolinska Solna, NKS, nu offentliggör vilket bolag eller konsortium som får uppdraget att bygga framtiden forsknings- , undervisnings- och storsjukhus för hela Stockholmsregionen, ligger dock frågan om finansieringsmodellen i händerna på landstingspolitikerna. Och de har varit intresserade av de positiva erfarenheterna av sjukhusfinansiering i utlandet med hjälp av OPS och följer därmed en egen, i Sverige banbrytande, väg.

I en debattartikel i tisdagens nummer av Dagens Industri (DI 4 maj) motiverar Catharina Elmsäter-Svärd, moderat finanslandstingsråd, Birgitta Rydberg, biträdande sjukvårdslandstingsråd (FP), Stig Nyman, biträdande finanslandstingsråd (KD) och Gustav Andersson, biträdande sjukvårdslandstingsråd (C) sitt val av OPS med att det innebär en eftersträvad incitamentskultur och riskspridning.

"Otaliga är de projekt som är byggda på traditionellt sätt som blivit både försenade och fördyrade, på framtida generationers bekostnad. Den risken minimeras med OPS", skriver de.

Tisdagens avgörande beslut om vilket bolag som får teckna OPS-avtalet med landstinget innebär att projektbolaget bygger, finansierar och driver sjukhuset under minst 25 år.

Landstinget kommer att betala ett fast pris i form av hyra för sjukhuset under avtalsperioden - och enbart för ett sjukhus i det avtalade skicket under alla de 25 år som avtalet sträcker sig. Det är detta, menar Stockholms läns landsting, som ger de rätta incitamenten för projektbolaget att bygga till rätt kvalitet och att hålla tids- och kostnadsramarna.

Av de stora svenska byggföretagen är det enbart Skanska som meddelat att de vill vinna den stora OPS-upphandlingen. De har redan betydande erfarenheter av OPS i Storbritannien och har lagt ner betydande resurser på att göra sina beräkningar för att få en god företagsekonomisk grund för sitt anbud.

I övrigt har hela upphandlingsprocessen utmärkts av den omfattande sekretessen som rår i ärendet. Som Byggindustrin tidigare rapporterat, har över 900 tjänstemän och handläggare som deltagit i upphandlingsfrågan, förbundit sig att hålla strikt sekretess fram till offentliggörandet av vinnande projektbolag vid lunchtid 4 maj. Och strategin har hållit.

En av de stora fördelarna med OPS är att finansieringsformen möjliggör större samhällsmotiverade investeringar utan att betunga statens, landstingens eller kommunernas budgetar. Erfarenheterna från Storbritannien, Frankrike, Tyskland och flera andra länder är hittills att OPS är ett mycket konstruktivt sätt att ta sig an stora framtidssatsningar och att det samtidigt är en stor chans för byggbolag att utveckla både sitt kvalitetsarbete och affärsmodeller.

Stockholms läns landstings beslut kan bli starten för denna utveckling i Sverige. Det är ett historiskt byggherrebeslut.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.