Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag18.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

En hotande strejk i EU-land

Genom EU-medlemskapet och principerna om den inre marknaden, har den tidigare helt slutna svenska byggmarknaden i ett slag blivit en angelägenhet för hela Europa.För fackföreningsrörelserna i de europeiska länderna men också för regeringarna i länder som Sverige och Tyskland, där starka fackföreningar är en del av den politiska maktstrukturen, har Lavalmålet om Vaxholmskonflikten och Rüffertmålet varit svåra motgångar att hantera.

Publicerad: 11 Februari 2009, 10:24

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Det är domar som har rubbat gamla nationella maktstrukturer inom bygg. EG-domstolen ser på dessa som en sorts handelshinder. Avsikten är att principerna om den fria rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital över hela EU-området på sikt ska stärka samtliga EU-stater och invånare som ett kollektiv.

Polska byggnadsarbetare vann en viktig seger i Rüffertmålet över en enad front bestående av tyska delstatsregeringen, tyska förbundsregeringen och den tyska fackföreningsrörelsen.

Polska arbetstagare fick inte förhindras att konkurrera med sina lägre löner. För i förlängningen leder den bättre konkurrensen till att alla löntagare i EU får det bättre. Lönenivåerna utjämnas över tiden.

Lönekonkurrensen blir på detta sätt, med EG-domstolens tolkning, ett steg mot högre tillväxt och ett rikare EU. Det gagnar alla, gamla som nya medlemmar. Det strikt nationella skyddsintresset måste vika där det är kortsiktigt, skråartat.

I halvårsskiftet tar svenska regeringen med statsminister Fredrik Reinfeldt i spetsen över ordförandeklubban i EU.

Det vore inte en önskesituation för regeringen – som vill få en flygande start i ordföranderollen – att tvingas bevittna en konflikt på hemmaplan. Med den agerande parten bakom Vaxholmskonflikten i en ny konflikt men med samma rötter och ursprung.

Årets avtalsrörelse som inleddes 30 september i fjol när Byggnads sa upp det treåriga avtalet efter två år visar på stora sprickor i förtroendet mellan parterna. Konfliktrisken är mycket stor.

Sprickan går tillbaka till den tid då Byggnads anmäldes till Europadomstolen för att de drog granskningsarvoden för en grupp oorganiserade arbetare. Byggnads anklagar sin motpart, Sveriges Byggindustrier och anser att BI efter detta förstört de flesta möjligheter att förhandla på ett förtroendefullt sätt.

Men grundkonflikten är sedan början av 2 000-talet hela tiden densamma. En starkt hemmamarknadsdominerad bransch öppnas steg för steg mot omvärlden. I maj 2004 kom de baltiska staterna och Polen med i EU. I Malmöregionen är sedan länge starka tyska och danska konsortier i verksamhet, till stora delar med utländsk arbetskraft.

Och därmed sätts principerna bakom den inre marknaden på prov.

Hotar detta den svenska modellen? Nej, inte i den formen den tillämpas av den konkurrensutsatta industrin med Industriavtalet som bärande princip.
Med Industriavtalet fick det gemensamma kartellintresset mellan fack och arbetsgivare ett uppsving.

Det har hittills lyckats leverera arbetsfred, ökade reallöner, bejakande av strukturomvandling och teknisk utveckling på samma sätt som SAF och LO gjorde under den svenska modellens storhetstid.

Det har varit ett mycket medvetet återupplivande av den svenska modellen av fack och arbetsgivare. Det handlar om att bli vinnare i konkurrensen utifrån, att skapa lönsamhet och utvecklingskraft i företagen och sysselsättning åt industrins anställda i Sverige.

För byggsektorn återstår hela denna anpassning att göra. ”Förändringar går oerhört långsamt”, brukar Byggnads avtalssekreterare Gunnar Ericson säga.

Sanningen är den motsatta. Blir det en konflikt inom bygg i vår handlar det trots allt om Europaprinciper.

BI vill engagera Byggnads i ett moderniseringsprojekt liknande det IF Metall startade när de tog initiativet till Industriavtalet 1997.

Branschavtalen med Byggnads måste förenklas, måste bli mer attraktiva, lättare att tolka och tillämpa för utländska företagare och utländsk arbetskraft. Då skulle avtalet spela en konstruktiv roll istället för en destruktiv – den som stött på patrull i Europadomstolen och EG-domstolen.
Blir det strejk ett par månader innan Sverige tillträder som EU:s ordförandeland , är det helt enkelt något så märkligt som parternas olika syn på branschens förmåga att fortsätta leva i nationell isolering som ligger bakom.

En sådan strejk har Sverige ännu aldrig skådat.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.