Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

En krutdoftande historia inför miljömötet i Paris

Enbart en person – USA:s president – kommer att saknas.

Publicerad: 22 november 2017, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Murmestare Embetet i Stockholm, med anor från sitt första kända skrå 1487, kom i veckan med sin årsskrift över sitt 530:e verksamhetsår – 2016.

Vi läsare kan känna historiens vingslag, känner den stickande krutröken i näsborrarna från tidigare utkämpade strider över vägval i samhällsbyggandet.

I årsboken över 2016 är det inte oväntat Jan Jörnmark, forskare, docent i ekonomisk historia vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg, författare och debattör som levererar det mesta krutet.

Det gör han genom en väldokumenterad, på knappt 14 sidor sammanfattade beskrivning av hyresregleringen i dess olika stadier från tillkomsten 1942 fram till nutid.

”Det är också den långsamma evolutionistiska processen som gör att extremlägena i dag framstår så tydligt, för de centrala och dyra bostadsrätterna har paradoxalt nog de billigaste bruksvärdesreglerade hyresrätterna som närmaste grannar”.

Just så beskrev han i en artikelserie i Dagens Industri de historisk-ekonomiska följdverkningarna på samhällsbyggnadsnivå (DI 26 december 2016).

Slår vakt om historien

Murmestare Embetet har i sina stadgar en ändamålsparagraf:

”Att slå vakt om och sprida kännedom om byggnadsyrkets historia och traditioner samt att från senare tid insamla och bevara upplevelser och erfarenheter som inte i annan form väntas bli sparade åt eftervärlden.”

Det gör man också med besked. I denna upplaga av årsboken sammanfattar Elisabeth Martin, avgående vd i Stockholms Byggmästareförening och BI Öst, fjolårets höga byggtakt i Stockholm. Arne Olsson, vd och affärsutvecklare för Folkhem Trä funderar för sin del kring att ekonomisk tillväxt genom historien har en stark koppling till miljöförstöring.

”Globalt kan vi konstatera att ekonomisk tillväxt och människans okontrollerade behov av konsumtion har lett till att vi utnyttjar de resurser som finns på jorden i en snabbare takt än de återbildas”, skriver han. Redan den 8 augusti 2016 var det årets ekologiska budget förbrukad. Behöver det verkligen vara så, frågar han.

Hans svar på frågan kring den ekologiska budgeten har rubriken ”Träd kan rädda världen. Vi kan odla våra kommande städer.”

I december samlar president Macron på nytt världens ledare från över 100 länder för att mer i detalj besluta om sina bindande löften från Parisavtalet i december 2015. Enbart en person – USA:s president  – kommer att saknas.

Trä i all ära, betongen rätt använd, tillverkad och utvecklad liksom stål, glas och rader av nya högteknologiska material kommer att bygga de städer som kan bidra till att rädda världen. Alla vi som är urbanister kommer att delta i projektet. Täta städer är bäst för miljön.

Kommunikationerna mellan storstadsregioner som binds samman med höghastighetsbanor bidrar ytterligare till de mål som gäller för COP 23. Så småningom kan Jan Jörnmark återkomma i Murmestare Embetets årsbok med en ny historisk-ekonomisk analys, denna gång på gobal nivå.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.