Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag13.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

"En orgie i hämnd för Byggnads"

LO:s Vita jobbet-modell ger Byggnads en unik maktposition, skriver Staffan Åkerlund.

Publicerad: 29 April 2015, 10:17


Ämnen i artikeln:

byggbranschenLOsvartjobbByggnads

Vita jobb-modellen är det lockande namnet på hur upphandlingar sedan maktskiftet i höstas i stadshuset i Stockholm nu tillämpas när det gäller offentliga upphandlingar i två av de tre hetaste byggmarknaderna i landet.

I praktiken handlar det om en förvanskad variant av den framgångsrika Nacka-modellens systematiska samarbete mellan kommunen, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten kring Byggbranschen i Samverkans behörighetskort ID06 och entreprenörernas åtaganden. Det betyder bland mycket annat att all personal på en byggarbetsplats obligatoriskt registreras i en närvaroliggare (som nu blir lag 1 januari 2016) och att detta vägs samman med företagens handel och vandel.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

I Byggbranschen i Samverkan ingår samtliga arbetsgivarparter och fack inom byggsektorn. Nacka-modellen innebär att kommunen ställer krav på parterna i en upphandling att de följer lagar och förordningar, att de förbinder sig att varje månads göra skattedeklarationer på individnivå och att beställaren, Nacka kommun, kan genomföra oannonserade stickprovskontroller på projektplatsen.

Modellen har i så motto varit extremt framgångsrik – om än resurskrävande – jämfört med kommuner som väljer att göra ingenting.

När två kommuner nu trots allt valt att satsa mot svartjobb, väljer man att förändra den svenska modellen.

Där Nacka-modellen har en trepartslösning, ger LO:s Vita jobbet-modell ett exklusivt ansvar för kontrollerna till facket.

Byggnads får därmed en unik maktposition i enskilda byggprojekt som vida överstiger vad lagar och kollektivavtal stadgar.

Svenskt Näringsliv som gjort invändningar och ifrågasätter lagligheten har vänt sig till Konkurrensverket för att få saken prövad.

Man argumenterar mot LO-modellen på tre parallella områden: den är juridiskt mycket tveksam, den gör intrång på kollektivavtal och den ökar risken att beställaren tappar ett avgörande fokus – uppföljning och utvärdering av det utförda arbetet.

Vita jobb-modellen togs fram för ett antal år sedan av arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö tillsammans med Stockholm stads jurister och sex fackförbund med Byggnads i spetsen.  Den politiska majoriteten i Stockholm och Malmö hävdar att den är anpassad efter EU-lagstiftningen.

Det sista kan starkt ifrågasättas. Den maktposition Byggnads får i städernas upphandlingar grundar sig på en ny och unik insyn i berörda företags inre liv, affärshemligheter, ekonomi och affärsverksamhet samtidigt som de från denna insiderposition kan jobba för att spåra upp alla som inte har avtal med just Byggnads. De som inte har det kan därmed tvingas in efter, ur Byggnads synvinkel, pricksäkra konflikter.

Vita jobb-modellen kan på det sättet bli Byggnads hämnd för det förlorade Vaxholmsmålet. (EU-domstolen 2008).

Ska kommunala politiker verkligen låna sig till en kommande hämndorgie? Det är ju de vita jobben som är det viktiga samhällsmålet.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.