"En sektor i världsklass är snart inom räckhåll"

Den snabba teknikutvecklingen och centrala positionen för BIM och VDC i byggprocessen är en kraft som får långtgående effekter på hela byggprocessen. Den stora trenden är att IT-verktygen och dess praktiska tillämpningar driver på allt tätare, allt mer allomfattande samverkansmodeller i de tongivande projekten.

Det lovar gott för den svenska byggsektorn. Det uttalade målet – en byggsektor i världsklass är plötsligt realistiskt.

På husbyggnadssidan är fjolårets vinnande Årets Bygge-projekt, Aula Medica ett lysande exempel där samverkan med en central och synnerligen aktiv byggherre, Akademiska Hus, och entreprenörerna med NCC i spetsen tillsammans med hyresgästen Karolinska Institutet var en tillräckligt robust projektkonstruktion för att skapa en perfekt leverans av det beställda projektet.

Avgörande för det mycket lyckade resultatet var hur parterna lyckades samordna detta statusprojekt genom hela den hinderbana som byggprocessen oftast utgör. En mer traditionell projektledning hade definitivt ökat riskerna att ett eller flera hinder hade rivits under arbetets gång och resulterat i högre kostnader, förseningar, kvalitetsproblem, miljöstörningar eller säkerhetsbrister.

Inget av det inträffade under projektets gång. Aula Medicaprojektet kunde till och med navigera genom utmaningar som behovet att under arbetets gång tvingas byta ut en nyckelleverantör.

På anläggningssidan är Trafikverkets utvecklingsarbete sedan 2010 på många sätt ett föredöme. Verket bidrar i sin växande funktion som beställarorganisation och aktiva byggherreroll till att finansiera sin egen budget genom att hämta hem miljarder i effektiviseringar, ett värdefullt komplement till anslagsfinansieringen.

Bägge exemplen – från husbyggnad och anläggningsbyggande – pekar entydigt mot att ledande delar av byggsektorn redan har tagit sig in på arbetssätt som till fullo kan kallas industriellt byggande.

Kontrasten mot den gamla dåliga tiden är enorm. Det har gått ett antal år sedan byggsektorns självspäkande betraktelser med anledning av regeringens kritiska rapport ”Skärpning gubbar” från 2002 och Statskontorets ”Sega gubbar” från 2009, två kritiska rapporter om splittrinen i byggsektorn. Under de mellanliggande åren kom det dessutom ett antal delrapporter och studier från olika håll med analyser av vad som fattas en sektor som alla deltagande parter vet kan så mycket bättre. KK-stiftelsen och Chalmers är bara två exempel bakom  fristående betraktelser av byggprocessen ur ett fågelperspektiv.

Professor Per-Erik Josephson vid Chalmers har i ett par utmanande rapporter pekat på potentialen för kostnadssänkande och produktivitetshöjande insatser som relativt enkelt borde kunna genomföras.

Det kunde handla om så mycket som 25 procent att vinna i vissa fall.

Nu har de bästa projekten visat att det var en fullt realistisk utmaning. Fler och fler tar den.

Är det någon som längtar tillbaka?

Staffan Åkerlund